Studenter på en högre utbildning föredrar svenska framför engelska – och det svenska fackspråket värderas högt, visar en studie. Samtidigt tar engelskan en allt större plats i utbildningar, även i svenskspråkiga kurser.
– För de flesta är det enklare att hantera komplexa akademiska uppgifter på sitt förstaspråk. Resultaten går på tvärs med bilden av att studenter utan problem anpassar sig till en alltmer utbredd användning av engelska, säger Hans Malmström, biträdande professor vid Chalmers.
I ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Språkrådet har forskare tagit fram en rapport som undersöker studenters attityder till svenska och svenskt fackspråk inom högre utbildning.
Rapporten bygger på enkätsvar från 1 000 slumpmässigt utvalda studenter vid svenska lärosäten och visar att studenterna i hög grad föredrar svenska som utbildningsspråk, oavsett sammanhang.
– Det här gäller både för att ta in och uttrycka kunskap. En överväldigande majoritet av studenterna (70–92 procent) väljer svenska framför engelska eller andra språk när de läser kurslitteratur, lyssnar på föreläsningar, skriver uppgifter och inte minst för att kunna delta aktivt i seminariediskussioner och liknande. Resultaten betonar språkets centrala roll och aktualiserar frågan om hur språkval i undervisning och kurslitteratur påverkar hur studenter lär sig och tar till sig ämneskunskap, säger Hans Malmström, biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Svenskt fackspråk viktigt för både studier och yrkesliv
Studenterna uttrycker också en vilja att utveckla sitt svenska fackspråk – det vill säga det språk som används för kommunikation inom ett specifikt ämnesområde. Över tre fjärdedelar tycker att det är viktigt eller mycket viktigt för att lyckas i studierna, men också som förberedelse för jobb i framtiden. Bilden är densamma inom alla ämnesområden.
– Språklagen är tydlig. Universitet och högskolor ska se till att svensk terminologi finns tillgänglig, används och utvecklas. Vår forskning visar att studenterna tydligt efterfrågar svenskt fackspråk, vilket ytterligare understryker universitetens ansvar. Lärare och forskare behöver se arbetet med terminologi som en central del av sitt akademiska uppdrag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi på Göteborgs universitet.
Kvinnor vill ha svenska som utbildningsspråk i högre grad än män
Stödet för svenska är tydligt även när resultaten analyseras utifrån olika undergrupper av studenter. Samtidigt märks variationer mellan studentgrupper beroende på ålder, kön, utbildningsnivå och förstaspråk.
Till exempel föredrar kvinnor svenska som utbildningsspråk starkare än männen, och kvinnor värderar också svenskt fackspråk högre än män gör.
Acceptansen för engelska är högre inom vissa ämnesområden, till exempel inom naturvetenskap och teknik, men även bland studenter inom dessa områden föredrar en majoritet svenska och tycker att svenskt fackspråk är viktigt.
– Det är dock talande att det huvudsakliga resultatet i den här rapporten gäller oavsett hur vi vänder och vrider på datan. Att så många studenter föredrar svenska och ser svenskt fackspråk som relevant visar att språket är en förutsättning för att kunna delta i akademiska och yrkesmässiga sammanhang. Något som lärosäten aktivt behöver förhålla sig till, säger Marcus Warnby, lektor i språkdidaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Engelskan tar allt större plats
Hans Malmström tycker att rapporten väcker viktiga frågor om universitetens språkpolitik och hur den ser ut i praktiken. I policydokument framställs parallellspråkighet – att svenska och engelska används sida vid sida – som ett slags ideal, men i praktiken blir parallellspråkighet ofta enkelriktad, menar forskarna.
– Engelskan tar allt större plats, även i svenskspråkiga kurser. Där vet vi att det är vanligt att mycket av litteraturen är på engelska, medan svenska sällan ges motsvarande utrymme i kurser som ges på engelska. Den kloka parallellspråkighet som det talas om i den språkpolitiska litteraturen, det vill säga en återkommande och medveten planering av språkval för att utnyttja tillgängliga språkliga resurser, händer nog ganska sällan, säger Hans Malmström.
Nu vill forskarna se konkreta åtgärder i ljuset av undersökningen. De föreslår att lärosäten och andra aktörer i flera olika samhällssektorer ska jobba tillsammans för att stärka svenskt fackspråk i alla ämnen. De anser också att landets lärosäten behöver ta ett tydligt ansvar internt för att deras språkpolicys får genomslag i undervisningen.
Dessutom borde lärarna arbeta för att få in svenskt fackspråk i läraktiviteter och examinationer när det är lämpligt. Det kan till exempel göras genom att se till att centrala termer presenteras både på svenska och engelska, och att hänvisa studenter till både svenska och engelska texter.
Studenter på avancerad nivå accepterar engelska i högre utsträckning
Rapporten bygger på en enkätundersökning med 1 000 slumpmässigt utvalda studenter, som genomfördes av forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet i samarbete med Språkrådet och Verian. Urvalet är nationellt och har viktats för att spegla den svenska studentpopulationen.
Forskarnas syfte var att kartlägga studenters attityder till svenska och svenskt fackspråk inom högre utbildning.
Resultatet visar att 70–92 procent föredrar svenska i utbildningen, och nästan lika många anser att svenskt fackspråk är viktigt för studier och framtida yrkesliv. Den tydliga preferensen för svenska består även när resultaten analyseras utifrån olika studentgrupper, men det finns också skillnader:
- Kön: Kvinnor värderar svenska högre än män, som i något större utsträckning accepterar engelska.
- Ämnesområde: Studenter inom professionsutbildning (till exempel vård och lärarutbildning) betonar svenskans betydelse mycket starkt, medan teknik- och naturvetenskapsstudenter visar en större acceptans för engelska.
- Utbildningsnivå: Grundnivåstudenter lyfter i högre grad fram det svenska fackspråkets betydelse jämfört med dem som läser på avancerad nivå.
- Förstaspråk: Studenter med ett annat förstaspråk än svenska accepterar engelska i högre utsträckning.
Rapport:
Parallella fackspråk – studentperspektiv på språk i högre utbildning, Institutet för språk och folkminnen.
