Barnfattigdomen ökar i Sverige och allt fler elever kommer hungriga till skolan. En ny studie visar att elever äter mer av skollunchen än tidigare, samtidigt som behovet av frukost före skoldagens start växer.
Ylva Odenbring, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, har i flera år forskat om barns uppväxtvillkor, segregation och social reproduktion. Nu har hon undersökt barns behov av skolmaten.
– Kommer du hungrig till skolan är du tröttare, får huvudvärk och orkar inte koncentrera dig eller interagera med andra barn på samma sätt. Får du i dig mat får du mycket bättre förutsättningar att klara skolarbetet, säger hon i ett pressmeddelande.
Resultatet visar att skollunchen blivit allt viktigare i takt med att fler familjer fått en försämrad ekonomi. Runt om i landet rapporterar personal att elever äter fler portioner än tidigare och att behovet nu är stort alla veckans dagar, inte bara efter helger.
– Det går åt mer mat överhuvudtaget. Många barn har inte möjlighet att äta sig mätta hemma, säger Ylva Odenbring.
Barns rätt till mat vilar allt oftare på välgörenhet
Studien visar också att behovet av frukost före skoldagens start har ökat. Röda Korsets frukostklubbar är numera en viktig del av skolvardagen på flera håll.
– Frivilligorganisationer fyller en allt större roll. Det visar att samhällets välfärdssystem inte räcker till, och att barns rätt till mat allt oftare vilar på välgörenhet, säger Ylva Odenbring.
I tidigare studier har hon undersökt hur ojämlikheten blir synlig i vardagliga situationer, som när barn ombeds ta med frukt eller matsäck. Vad eleverna har med sig, och om de har den möjligheten, förstärker skillnader i ekonomi.
– Har man sämre materiell standard blir det snabbt tydligt i sådana sammanhang.
Klyftorna växer – och loven blir hungriga veckor
Runt 13 procent av Sveriges barn lever i ekonomisk utsatthet, men i vissa stadsdelar är siffran flera gånger högre.
– I bostadsområdet Rosengård i Malmö växer omkring 60 procent av barnen upp i barnfattigdom. Familjer som redan är utsatta får det ännu tuffare, och klyftorna har ökat de senaste åren, säger Ylva Odenbring.
Barnen i dessa områden är extra utsatta under skolloven, då skolmåltiderna försvinner. Ylva Odenbring beskriver att skolluncherna är livsnödvändiga för dessa barn och deras familjer.
Skollunchen har funnits i svensk skola sedan 1946 och är en central del av skolans kompensatoriska uppdrag. I studien visar Ylva Odenbring hur skollunchen skapades för att utjämna skillnader, och samma behov finns i dag.
– Skollunchen bygger på en demokratisk princip: att barn ska ha jämlika förutsättningar att delta i utbildningen. Vi måste värna den traditionen, särskilt när klyftorna ökar.
Vetenskaplig artikel:
Uppväxtvillkor och matfattigdom: Skollunchens betydelse för en likvärdig skola, Socialmedicinsk tidskrift.
