Forskare har upptäckt ett annorlunda proteinmönster i navelsträngsblod hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes. Resultaten tyder på att flera faktorer under graviditeten tillsammans kan öka risken för sjukdomen.
Typ 1-diabetes är en sjukdom där immunförsvaret angriper de celler som producerar insulin – ett hormon som är avgörande för att hålla blodsockret i balans. När kroppen slutar att tillverka insulin blir personen beroende av livslång insulinbehandling, och sjukdomen kan på sikt leda till allvarliga komplikationer.
Tidiga faktorer i fosterlivet
Men immunförsvaret bär kanske inte ensam skulden för typ 1-diabetes. Tidigare forskning tyder på att de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln är känsliga för att stressas, till exempel när de måste arbeta hårt för att möta kroppens behov av insulin.
Det är möjligt, menar forskare bakom en ny studie från Linköpings universitet och University of Florida, att betacellerna ta större skada av immunsystemets attacker om de samtidigt är stressade av infektioner, inflammation eller restprodukter från ämnesomsättningen. Det här är processer som startar redan innan barnet föds, visar studien.
Proteinmönster i blod
Forskarna har analyserat blod från navelsträngen efter förlossningen och hittat ett särskilt mönster av proteiner hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes. Proteinerna är kopplade till inflammation och immunförsvarets funktion, och kan tyda på att skadliga processer i immunförsvaret startar redan under graviditeten.
– Det verkar som att vi med det här proteinmönstret kan förutse mer än 80 procent av de som senare utvecklar typ-1 diabetes. Det gäller oavsett genetisk risk. En del individer får typ-1 diabetes även utan att ha hög genetisk risk och de har samma typ av proteinmönster vid födseln i vår studie, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Typ 1-diabetes inte förutbestämt
Forskarna fann också att en del av proteinerna som kopplas till framtida sjukdom i sin tur kan vara påverkade av vissa PFAS-ämnen, så kallade evighetskemikalier, som mamman utsatts för. Forskarna betonar att sådan miljöexponering är ett samhällsproblem, inte ett individuellt val.
De lyfter också fram att studien inte handlar om att förutse sjukdom hos enskilda personer. Syftet är i stället att upptäcka de biologiska mekanismerna som leder till att sjukdomen uppstår.
– Våra resultat betyder inte att diabetes är förutbestämt. De betyder att biologin formas under en period när systemen i kroppen fortfarande är väldigt formbara, säger Angelica Ahrens, forskare inom mikrobiologi vid University of Florida.
Tidig upptäckt kan bli möjlig
Det går inte att peka ut en enskild orsak till typ 1-diabetes och studien ses som ett första steg för att identifiera ämnen som kan undersökas vidare. På sikt hoppas forskarna att upptäckterna ska göra det möjligt att upptäcka sjukdomen tidigare – något som i framtiden skulle kunna mildra eller till och med förhindra den.
Så gjordes studien
I studien har forskarna studerat barn i ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige) som leds av Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet. Drygt 16 000 barn som föddes 1997–1999 har följts från födseln och framåt. Under uppväxten har ungefär ett barn av 100 har utvecklat typ-1 diabetes.
I studien har en stor mängd livsstils- och miljöfaktorer kartlagts genom enkäter och olika prover har samlats in. Forskarna analyserade runt 400 blodprover som togs från navelsträngen när barnen föddes.
Vetenskaplig artikel:
The inflammatory path toward type 1 diabetes begins during pregnancy, Nature Communications.
