Bekämpningsmedel kan påverka markens ekosystem, enligt en studie där forskare undersöka jordprover från 26 länder i Europa. De fann att 70 procent av jordarna var kontaminerade, något som kan störa nyttiga organismer i marken och försämra jordens naturliga bördighet.
Det har länge varit känt att fåglar, bin och andra insekter kan påverkas negativt av bekämpningsmedel. I en studie har forskare nu undersökt effekter på jordar.
– Nu visar vi att bekämpningsmedel också verkar påverka livet i marken och viktiga ekosystemfunktioner, säger Mohammad Bahram, forskare i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet.
Jordprover från 26 länder
Studien baseras på analyser av 373 jordprover från åkrar, skogar och ängar i 26 europeiska länder, däribland Sverige.
Forskarna använde dna-metoder för att analysera den biologiska mångfalden och innehåll av 63 olika bekämpningsmedel i proverna. I 70 procent av jordproverna hittades minst en mätbar rest av bekämpningsmedel.
Svampmedel var vanligast i proverna, följt av ogräs- och insektsmedel. Det mest förekommande ämnet var glyfosat. Rester av bekämpningsmedel hittades även i miljöer där de normalt inte används, som skogar och ängar, vilket enligt forskarna sannolikt beror på spridning från jordbruket.
Forskarna har inte gjort experiment för att visa hur bekämpningsmedlen påverkar organismer, men resultaten tyder på att kemikalierna kan förklara en stor del av variationen i markens biologiska mångfald. Endast markens egenskaper, som pH, organiskt kol, textur och fuktighet, har större betydelse.
Nyttiga markorganismer kan påverkas
Bekämpningsmedlen riktas mot insekter, svampar och ogräs som hotar grödor, men många nyttiga markorganismer som svampar, bakterier och nematoder verkar också påverkas. Effekten är särskilt tydlig på mykorrhizasvampar, som är viktiga för växters näringsupptag.
Men allt liv påverkas inte negativt. Vissa bakterier verkar snarare gynnas, troligen eftersom andra organismer minskar. Det tyder på att balansen i markens ekosystem rubbas.
Studien visar också att bekämpningsmedel kan förändra förekomsten av gener som styr näringsomsättningen hos markens mikroorganismer. Det kan försämra jordens naturliga bördighet och leda till att mer gödsel behövs för att klara skördarna.
Långsam nedbrytning av kemikalierna
Eftersom många bekämpningsmedel bryts ner långsamt kan deras effekter kvarstå i jorden under lång tid. Forskarna menar därför att dagens riskbedömningar och regleringar behöver utvecklas. Utvärderingar bör inte bara fokusera på enskilda arter utan även ta hänsyn till effekter på hela markorganismernas samhällen och markens långsiktiga funktion.
– Vi hoppas att våra resultat ska användas i regleringen av bekämpningsmedel för att skydda markens biologiska mångfald, säger Mohammad Bahram vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Studien har letts av universitet i Zürich.
Vetenskaplig artikel:
Pesticide residues alter taxonomic and functional biodiversity in soils, Nature.
Mer om studien och bekämpningmedel
I 70 procent av jordproverna hittades minst en mätbar rest av något av de bekämpningsmedel som ingick i studien. Proverna togs främst på åkrar men även i permanenta odlingar, till exempel vin och frukt, gräsmarker och skog.
Urvalet bygger på EU-kommissionens standardiserade markövervakning, som använder ett slumpmässigt och statistiskt representativt rutnät över Europa. Resultaten kan ses som en indikator på bekämpningsmedlens förekomst i Europas jordar.
