En kemikalie som finns i vissa receptfria ögondroppar kan påverka leverceller och omvandlas till ett PFAS-liknande ämne. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Det var när en journalist hade hört av sig till forskare vid Örebro universitet med frågor om säkerheten hos ögondroppar, som forskarna gick igenom den tillgängliga dokumentationen på området och såg att dropparna bara hade genomgått begränsade toxikologiska tester, främst i studier på djur med fokus på ett fåtal effekter.
Efter mediebevakningen på området valde vissa apotek att tillfälligt ta bort produkten från sina hyllor. Forskarna vid Örebro universitet bestämde sig för att titta närmare på hur innehållet kan påverka kroppen.
De undersökte en fluorerad kemikalie som heter perfluorohexyloctan, som har liknande struktur och egenskaper som PFAS*. En skillnad är att den har tidigare anses att vara biologiskt inaktiv, vilket betyder att den inte ska påverka biologiska processer i kroppen.
– Vår studie visar att det inte alltid stämmer. Att förstå hur dessa ämnen beter sig i kroppen är avgörande för att skydda människors långsiktiga hälsa, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
*PFAS är en stor grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande. Flera PFAS-ämnen kan påverka hälsan – till exempel immunförsvar, lever och reproduktion.
Samlas i levern över tid
Även om ögondroppar appliceras direkt i ögat kan små mängder av innehållet ta sig ut i blodomloppet, särskilt vid upprepad användning. Tidigare forskning på liknande ämnen har visat att de kan samlas i levern över tid.
Därför har forskarna nu studerat effekterna i mänskliga leverceller i laboratoriemiljö. Experimenten ska efterlikna låg men långvarig exponering, snarare än kortvarig exponering för höga doser.
– Vi ville fånga upp förändringar i cellernas ämnesomsättning som kan spegla upprepad användning, säger Andi Alijagic, forskare i biologi vid Örebro universitet.
Förändrad ämnesomsättning i leverceller
Analyserna visade omfattande förändringar i levercellernas ämnesomsättning. Studien visar också att perfluorohexyloctan delvis kan omvandlas inne i leverceller till ett PFAS-liknande ämne. Det tyder på att ämnet inte förblir oförändrat i kroppen.
– Resultaten pekar på ett mönster av förändrad ämnesomsättning som bör undersökas vidare i långsiktiga studier och i levande organismer, säger Matej Orešič, professor i systemmedicin vid Örebro universitet.
Utöver ögonvårdsprodukter bidrar studien, tillsammans med en växande mängd forskning, till en oro för att fluorerade kemikalier i medicin och hygienprodukter kan påverka människors hälsa.
– Våra resultat kan inte direkt översättas till hälsoeffekter hos människor. Men de visar att långvarig exponering och effekter i olika organ förtjänar mer vetenskaplig och regulatorisk uppmärksamhet. Kunskapen behövs för att myndigheter, vårdpersonal och tillverkare ska ta välgrundade beslut om kemikaliesäkerhet, säger Tuulia Hyötyläinen.
– Det är värt att fundera över att liknande ämnen är förbjudna i skidvalla men inte i ögondroppar, säger Matej Orešič.
Vetenskaplig artikel:
Metabolic effects and biotransformation of perfluorohexyloctane in human hepatocytes, Environment International.
