Unga vuxna svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Samtidigt som äldre svenskar tillhör de lyckligaste i världen, kämpar unga vuxna med ensamhet och psykisk ohälsa. Det visar en ny studie om lycka i Sverige.
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Oslo storstadsuniversitet och Harvard University har genom en enkät gjord 2023, där över 15 000 svenskar svarade, undersökt människors lycka och välmående.
Resultatet visar tydliga åldersskillnader, där unga vuxna rapporterar lägre livstillfredsställelse, mindre mening i livet och sämre ekonomisk trygghet än äldre åldersgrupper. De upplever också dubbelt så hög ensamhet och tre respektive sju gånger högre nivåer av depression och ångest än de äldsta.
– Vår studie visar att Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv. Sverige är ett av få länder där unga vuxna mår sämst av alla åldersgrupper medan de äldsta rapporterar högst livstillfredsställelse. Även ensamheten bland unga är anmärkningsvärd, i andra länder är det ofta tvärtom de äldre som känner sig mest ensamma. Vi behöver göra mer för att förstå och vända den här utvecklingen, säger Nora Hansson Bittár, doktorand vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Forskarna betonar att det är känt sedan tidigare att unga svenskar har högre psykisk ohälsa jämfört med äldre, men att den här studien visar att samma mönster sträcker sig över nästan alla livsområden. Skillnaderna mellan åldersgrupper är också betydligt större än motsvarande skillnader kopplade till kön eller födelseland.
Unga har optimistiska förväntningar på framtiden
Trots att unga vuxna mår sämre än äldre har de höga förväntningar på hur nöjda de kommer att vara med livet i framtiden. På en tiogradig skala tror de att de kommer att ha en livstillfredsställelse på 8,06 om fem år, jämfört med det nuvarande genomsnittet på 6,65.
– Ungas optimistiska framtidsförväntningar är positivt, men kombinationen med lågt välbefinnande i nuet och höga förväntningar om framtiden leder tankarna till Tage Erlanders berömda citat om ”de stigande förväntningarnas missnöje”. Det är möjligt att alltför höga ambitioner och ideal, som sannolikt späs på av sociala medier, kan bidra till missnöje med livet här och nu, säger Nora Hansson Bittár.
Studien nyanserar bilden av Sverige som ett lyckoland. Som helhet placerar sig Sverige fortsatt relativt högt i globala jämförelser, men bakom genomsnittet döljer sig stora generationsskillnader. Om unga vuxnas skattningar (18–24 år) låg till grund för World Happiness Reports internationella lyckorankning skulle Sverige hamna på plats 30 – efter länder som Litauen, Belize och Kosovo.
Om i stället äldre svenskars skattningar (80 år och äldre) användes skulle Sverige placera sig etta i världen.
– Studien visar tydligt att unga mår sämre i Sverige, men den andra sidan av myntet är att äldre svenskar mår påfallande bra. Äldre svenskar hör till en av världens lyckligaste grupper med starka nära relationer och mindre ensamhet än sina yngre släktingar. I ett samhälle som ofta är fixerat vid ungdomlighet och där åldrande förknippas med skörhet och ensamhet hoppas vi att studien kan bidra till en mer positiv syn på åldrande, säger August Nilsson, doktorand vid Oslo storstadsuniversitet.
Ingen tydlig medelålderskris i Sverige
Studien visar också att den väletablerade ”U-kurvan” för lycka, där medelåldern ofta beskrivs som livets bottenpunkt, inte gäller i Sverige. Någon tydlig medelålderskris går helt enkelt inte att urskilja. I stället mår medelålders svenskar relativt bra, trots att många kombinerar ansvar för både barn och äldre släktingar. En möjlig förklaring är Sveriges väl utbyggda system för barn- och äldreomsorg, som kan bidra till att minska pressen i denna livsfas.
– En central slutsats från studien är att vi behöver stärka samhällets insatser för att värna unga vuxnas välmående. Men vi behöver också göra mer för att följa och förstå den här utvecklingen. De mönster vi ser i studien stämmer inte överens med hur det tidigare har sett ut i Sverige eller med hur det ser ut i många andra länder. Det understryker att vi behöver förstå lycka och välmående som något lokalt och föränderligt. Jag tror vi behöver mäta välmående lika ofta och ambitiöst som vi mäter BNP, säger Micael Dahlen, professor vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.
Vetenskaplig artikel:
Flourishing in Sweden: Great overall – but not for all, International Journal of Wellbeing.
