Otydligt syfte och begränsad dialog på polisens sociala medier

Polisen använder i dag sociala medier som exempelvis Instagram för att sprida information och nå ut i lokalsamhället, men trots den stora digitala närvaron är syftet ofta otydligt – och det är oklart hur kommunikationen faktiskt påverkar medborgarnas känsla av trygghet. Det visar en ny avhandling.

En avhandling från Jönköping University, som består av fyra sammanhängande studier, har undersökt Polismyndighetens kommunikation i sociala medier ur flera perspektiv.

Resultatet visar att sociala medier rymmer stor potential, men att arbetet i dag präglas av begränsad dialog, otydliga strategier och ad hoc-lösningar (tillfälliga lösningar). Plattformar som Instagram ofta används mer som ett verktyg för att marknadsföra myndigheten än som en kanal för dialog och trygghetsskapande kommunikation.

Polisen lyfter själv fram sociala medier som ett sätt att öka synligheten i vardagen. Samtidigt är möjligheten att kommentera begränsad och kommunikationen sker sällan i dialogform.

– Det finns fortfarande många otydligheter kring varför polisen är så aktiva på sociala medier. Samtidigt kan den digitala närvaron bidra till ökad trygghet och förtroende när det används på rätt sätt – exempelvis genom dialog för att skapa relationer med lokalsamhället, säger Jens Alvén Sjöberg, forskare på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University.

Otydliga ramar ger spretigt arbete

Avhandlingen lyfter avsaknaden av strategier och tydliga riktlinjer, vilket gör arbetet svårt både för polisen och för allmänheten. De poliser som arbetar med sociala medier beskriver uppdraget som otydligt och att det ofta är beroende av eldsjälar som driver frågan, vilket leder till ett ad hoc-liknande arbetssätt.

Allmänheten har också en splittrad bild: många uppskattar informationen som delas, medan andra ifrågasätter om sociala medier bör vara en prioriterad uppgift för polisen.

Moderering och begränsade resurser gör dessutom att dialog ofta uteblir, vilket i sin tur kan bidra till en känsla av distans mellan myndigheten och medborgarna.

– Polisens sociala medier används mer som nyhetskanal för att påverka allmänheten, vilket kan skapa konflikt mellan polisen och allmänheten gällande myndighetens ansvar, användning av sociala medier och känslan av trygghet, säger Jens.

Trots utmaningarna – finns potential

Trots utmaningarna menar Jens Alvén Sjöberg att det finns stor potential att utveckla polisens arbetssätt i sociala medier. Ett mer strategiskt, kommunikativt och långsiktigt grepp skulle både kunna stärka förtroendet och ge medborgarna större förståelse för polisens arbete.

Genom att bygga vidare på framgångsrika exempel och undvika tidigare misstag kan polisen stärka sin närvaro online och skapa trygghet i samhället på ett mer effektivt sätt.

– Det finns fortfarande många otydligheter kring varför polisen är så aktiv på sociala medier. Men när myndigheten använder sociala medier med ett lärande syfte, som exempelvis trafikinformation eller drogprevention, kan det bidra till att förändra attityder och på sikt också skapa ökad trygghet.

Studierna visar hur polisen, men även andra offentliga myndigheter, kan förbättra sin kommunikation i sociala medier genom mer öppenhet och genom att bjuda in till dialog. På så sätt kan myndigheten tillsammans med medborgarna bidra till att skapa en känsla av trygghet.

– Det roligaste har varit att få se hur poliser själva tänker om att kommunicera med allmänheten. Sociala medier kan underlätta deras arbete i att skapa synlighet och tillit.

Avhandling:

Communicating a sense of public safety: The case of the Swedish Police Authority’s strategic social media communication, Jönköping University.