Vissa slösar, andra återvinner. Forskare visar nu hur svampar hanterar sitt mycel – nätverket som bygger upp svampens kropp – och hur det påverkar kolinlagringen i skogen.
Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip, som kan analysera mycket små vätskevolymer i mikroskopiska kanaler, kunde de visa att svampens tillgång till näring avgör hur stor del av mycelet som återanvänds.
Resultaten visar att svamparna kan delas in utifrån två tydliga strategier.
– Det finns en ”slösaktig” grupp som lämnar kvar stora mängder inaktivt mycel, och en ”sparsam” grupp som snabbt återvinner större delen av sitt mycel under tillväxt, säger Dimitrios Floudas, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Slösande svampar lever kortare tid
Skillnaderna speglar svamparnas ekologi. De mer slösaktiga arterna koloniserar kortlivade träsubstrat som kvistar och grenar och har ofta korta livscykler. En snabb strategi för tillväxt gör att de inte investerar energi i att återvinna näring ur kvarvarande mycel.
De mer sparsamma arterna växer i stället på stora stockar och lever längre. Genom att återvinna mycel kan de hushålla med näring och samtidigt minska förluster till hoppstjärtar, kvalster och konkurrerande mikrober. Återvinningen av mycel minskar nämligen mängden näringsämnen för dessa organismer.
– Det mest överraskande var att arter som vi på makronivå uppfattar som långsamma – svampar som växer på trädstammar under flera år utan att dö – var snabbast på att återvinna sitt mycel. Samtidigt lämnade de alltid små delar av sitt nätverk kvar – ett slags ”stand-by-mycel” redo att växa igen om resurserna plötsligt ökar, säger Kristin Aleklett, biologiforskare vid Lunds universitet.
Olika bidrag till kolinlagring
Resultaten ger en inblick i svamparnas dolda liv och visar hur mikroskopiska organismer kan påverka stora ekosystem. Studien kan även ge mer precisa uppskattningar av hur olika svampar bidrar till kolbindning.
– Svampar spelar en avgörande roll för kolbindningen i våra skogar. Olika arter gör helt olika jobb. Studien sätter fingret på varför biologisk mångfald är så viktigt, säger Dimitrios Floudas.
Vetenskaplig artikel:
Differences in mycelial turnover and persistence of wood-decay fungi at the microscale, New Phytologist.
