De kommentarer som skrevs snabbt efter att en artikel publicerats innehöll oftare hat och hot än kommentarer som publicerades senare. Det visar en tidsanalys som forskare vid Göteborgs universitet har gjort, utifrån 38 miljoner läsarkommentarer på tidningen The Guardians webbplats.
Den brittiska dagstidningen The Guardian hade över 580 miljoner besökare på sin nyhetssajt i januari 2024.
Kommentarer som lämnas i anslutning till artiklar modereras och raderas om de bryter mot tidningens riktlinjer, till exempel om de innehåller hat och hot. Ungefär 2,5 procent av alla kommentarer tas bort.
Mer hat i tidigt skede
Forskare från Göteborgs universitet har analyserat en miljon raderade läsarkommentarer från The Guardian. Kommentarerna skrevs mellan 2006 och 2024. Analysen visar att de hatiska kommentarerna läggs ut snabbare än de icke-hatiska. Det betyder att de första kommentarerna till en artikel oftare innehåller ett hatiskt språk och tycks ha skrivits i affekt.
Forskarna såg också att om en kommentar hade hatiskt innehåll ökade sannolikheten för fler hatiska kommentarer i samma ämnestråd. Nivån för diskussionen sätts av den första kommentaren och läsare känner sig manade att snabbt följa efter.
– Det behövs känslor i kommentarsfälten, till exempel för att markera att man inte är överens. Men det finns en gräns och därför behöver de grövsta kommentarerna raderas. Även om det kan vara ett minus för yttrandefriheten är det viktigt för demokratin, säger forskaren Ben Clarke vid Göteborgs universitet.
Olika typer av inlägg
The Guardians moderatorer följer en riktlinje där de delar upp ”ohyfsade” kommentarer i två huvudgrupper:
- Hatiska: Innehåll som riskerar demokratins principer. Kommentarerna attackerar andra genom rasism och sexism eller andra diskrimineringsgrunder. Eller innehåller rena, eller förtäckta, hot. Dessa kommentarer raderas.
- Oartiga: Innehållet i kommentaren kan vara elakt eller nedlåtande mot andra, men hotar inte demokratiska värden. Dessa kommentarer behålls.
The Guardian har, som många andra medieföretag, allt mer begränsat möjligheten att kommentera nyhetstexter. En del kommentarsfält stängs ett dygn efter publiceringen av en artikel. Samtidigt finns en vilja att interagera med läsarna.
– En konstruktiv debatt i kommentarstrådarna kräver lite mer övervägande och sådana kommentarer kräver ofta att man tar en paus och reflekterar lite grand. En uppföljande studie som vi gjorde visar att sambandet för hatiska kommentarer inte gäller för oartiga. De skrivs inte snabbare än andra kommentarer, säger Ben Clarke.
Fördröjning kan fungera
Om hatet frodas i de tidigast postade kommentarerna kan det vara en lösning att införa någon form av dröjsmål för den som vill lämna en kommentar. Genom att uppmuntra till en stunds eftertanke kan debattklimatet i kommentarsfälten förbättras. Redan idag används fördröjningsmekanismer på nätet, vanligen för andra ändamål.
– Många av oss har klickat i rutnät med bilder på trafikljus eller flaggor för att komma vidare på en webbsida. Vi har gjort experiment med detta som ett sätt för att sakta ner de som skriver kommentarer, men vissa provoceras av dröjsmålet och blir ännu argare. Vi behöver hitta nya sätt att sakta ner de som är troliga att posta hatiska kommentarer, utan att irritera alla andra, säger William Hedley Thompson, forskare vid Göteborgs universitet.
Vetenskaplig artikel:
Fast and furious: Temporal patterns of incivility in online comments, New Media & Society.
