I gymnasiet har uppdelningen mellan elever med olika studieresultat kraftigt ökat. Högpresterande elever samlas på vissa skolor medan elever med lägre prestationer i högre utsträckning samlas på andra skolor. Det framgår av en studie från Göteborgs universitet.
Forskarna Anna-Maria Fjellman och Kajsa Yang Hansen har undersökt hur socioekonomisk, etnisk och prestationsbaserad skolsegregation utvecklades i Göteborg mellan 1998 och 2020.
Den socioekonomiska segregationen har varit relativt stabil över tid, särskilt i grundskolan. Däremot har den prestationsbaserade segregationen, det vill säga uppdelningen mellan hög- och lågpresterande elever, kraftigt ökat. Framför allt har detta skett i gymnasieskolan.
En tydligare sortering
I Göteborgs kommun syns mönstret tydligare än i övriga Västra Götalandsregionen. I städer finns många gymnasieskolor och hård konkurrens om populära utbildningar. Det bidrar till att elever tydligare sorteras efter meritvärden.
– Trots många valmöjligheter är skolmarknaden i Göteborg starkt segregerad. Högpresterande elever samlas på vissa skolor, medan elever med lägre prestationer i stor utsträckning går på andra, säger Anna-Maria Fjellman, lektor på Göteborgs universitet.
Markant trendbrott
Ett tydligt trendbrott syntes runt 2011–2013, i samband med gymnasiereformen GY11 och skärpta behörighetskrav. Efter den tidpunkten ökade den prestationsbaserade och etniska segregationen i gymnasiet.
Fler lågpresterande elever hamnade på introduktionsprogram, som i huvudsak drivs av kommunala huvudmän. Omkring 80 procent av eleverna i den lägsta prestationsgruppen i gymnasiet går i kommunala skolor, samtidigt som fristående skolor har en större andel högpresterande elever.
– I en skolmarknad är det elever med minst valmöjligheter som drabbas hårdast. Har du låga betyg eller begränsad tillgång till alternativ blir skolvalet inte en reell möjlighet, säger Anna-Maria Fjellman.
Viktigt uppdrag försvåras
När elever med stora stödbehov koncentreras till vissa skolor påverkas både resurser, arbetsvillkor och studiemiljö. Enligt forskarna riskerar utvecklingen att försvåra skolans kompensatoriska uppdrag.
– Skolan har ett demokratiskt och kompensatoriskt ansvar. Om elever i allt lägre grad möter varandra över sociala och prestationsmässiga gränser riskerar ojämlikheten att förstärkas, både i utbildningssystemet och i samhället, säger Anna-Maria Fjellman.
Flera mekanismer
Studiens viktigaste resultat, enligt forskarna, är att skolsegregation utvecklas på flera olika sätt och skiljer sig åt mellan grundskola och gymnasium.
– Ska man motverka segregationen måste man förstå att det är olika mekanismer som driver de här processerna, säger Anna-Maria Fjellman.
Hon hoppas att resultaten i studien blir ett viktigt underlag för politiska beslut om hur skolvalet, resursfördelningen och ansvarsfördelningen mellan kommunala och fristående huvudmän bör utformas för att minska segregationen.
Vetenskaplig artikel:
Examining trends in school segregation in compulsory and upper secondary education in Sweden: the showcase of an urban school market, Scandinavian Journal of Educational Research.
