En växtföljd med flera olika grödor kan ge fler kalorier och mer näring än att odla spannmål år efter år. Det visar en ny internationell studie som utmanar bilden att varierade växtföljder ger mindre mat.
Växtföljd beskriver i vilken ordning olika grödor odlas på en åker över tid. I Sverige, liksom i många andra delar av världen, har växtföljderna blivit allt kortare och odlingarna domineras i allt högre grad av spannmål.
Spannmål växer bra i tempererat klimat, är lätta att lagra och transportera och har breda marknader. Samtidigt innebär korta och ensidiga växtföljder flera nackdelar. De kan öka beroendet av mineralgödsel och bekämpningsmedel samt göra odlingen mer sårbar för klimatförändringar, särskilt vid extremväder.
Tillgången på livsmedel minskar inte
Men ger fokus på spannmål verkligen mer mat än odlingssystem där också andra typer av grödor ingår? Det har forskare velat ta reda på i en studie.
– Ett typiskt argument mot varierade växtföljder är att tillgången på mat minskar om man byter ut väldigt produktiva, kaloririka spannmålsgrödor mot andra grödor. Nu har vi sett att det argumentet inte håller, säger forskaren Giulia Vico vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.
Kombinerade grödor kan ge mer kalorier
Forskare från SLU, Europa och Nordamerika kan nu visa att växtföljder där spannmål kombineras med två andra grödtyper kan ge mer kalorier, protein och fett – och ibland även mer kolhydrater – än kontinuerlig spannmålsodling.
De andra grödorna var baljväxter, vallväxter för djurfoder samt olje- och rotgrödor, till exempel potatis och sockerbetor.
Fördelarna gäller när fodergrödor används i mjölkproduktion. När de i stället används för köttproduktion eller bioenergi uteblir effekten, vilket tyder på att dessa användningar är mindre effektiva sätt att producera mat.
De mer mångsidiga växtföljderna ger också en näringssammansättning som bättre överensstämmer med dagens kostråd än den kolhydratrika produktion som spannmålsdominerade system ger.
Långsiktiga trender studerades
Forskarna har analyserat data från 16 fältförsök i Europa – från norra Sverige till Italien.
– Försöken har pågått i årtionden, vissa ända sedan slutet av 1950-talet. Det gjorde det möjligt för oss att undersöka långsiktiga trender under varierande förhållanden, säger forskaren Alessio Costa vid SLU.
Resultaten är uppmuntrande, menar forskarna.
– De visar att en övergång till noggrant utformade, längre växtföljder med en mångfald av grödor kan ge mer näring. Samtidigt stärker det en balanserad kost och sprider risker. Det är ett sätt att värna livsmedelssäkerheten, säger Riccardo Bommarco, forskare vid SLU.
Fler faktorer inblandade
Fördelarna i form av kalorier och näringsämnen från mer varierade växtföljder beror sannolikt på flera faktorer. I genomsnitt ökar spannmålsskördarna när andra grödor ingår i växtföljden, särskilt under mer utmanande klimatförhållanden.
Mångsidiga växtföljder kan också minska ogräs och skadegörare samt förbättra markhälsan, vilket gynnar alla grödor i systemet.
Vetenskaplig artikel:
Functionally rich crop rotations increase calorie and macronutrient outputs across Europe, Nature Food
