Bild: Janko Ferlič, Unsplash
Texten baseras på en nyhet från Stockholms universitet

Läs mer om vårt innehåll.

Våra barndomsvänner kan spela roll för hur det går för oss senare i livet. Det visar en ny avhandling som kommit fram till att en vän från en mer privilegierad bakgrund vara tillräckligt för att ett barn från en låginkomstfamilj kan lyckas senare i livet – och därmed också få bättre hälsa.

Den du satt bredvid i klassrummet kan ha större betydelse än du tror. I en avhandling från Stockholms universitet har mer än 10 000 svenskar födda 1953 undersökts för att se vad som hände med barn från låginkomstfamiljer som hade minst en nära vän från en mer välbärgad bakgrund.

Med hjälp av uppgifter som samlades in i klassrum i Stockholm på 1960-talet – där barnen själva rapporterade sina vänskaper – följdes deltagarnas inkomster mellan 37 och 48 års ålder.

Mönstret var tydligt: Barn från de lägsta inkomstgrupperna som hade en vän som kom från en mer välbärgad familj tjänade som vuxna betydligt mer än barn som inte hade sådana vänskaper.

– Inkomstmobilitet och hälsa är inte bara individuella prestationer eller utfall. De formas av de sociala världar vi växer upp i. Dessa vänskaper kan ge mer än bara sällskap. De kan exponera barn för andra ambitioner, utbildningsvägar och nätverk – och även indirekt ge tillgång till resurser via en väns familj, säger Klara Gurzo, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.

Insatser för att minska hälsoskillnader kan behöva rikta in sig på tidiga livsmiljöer

Sammantaget visar avhandlingen att inkomstrelaterade hälsoskillnader speglar både överföring mellan generationer och processer som händer under en persons liv. Sociala och historiska sammanhang, liksom individuella egenskaper, formar inkomstmöjligheterna och hälsan genom livet.

– Resultaten tyder på att insatser för att minska hälsoskillnader inte enbart bör fokusera på socioekonomiska förhållanden i vuxen ålder. Istället kan politiken även behöva rikta in sig på tidiga livsmiljöer – inklusive skolmiljöer och kamratrelationer – där socialt kapital, ambitioner och möjligheter börjar ta form, säger Klara Gurzo.

Avhandling:

Perspectives on income and health: cohort change, intergenerational social mobility, and the role of personal attributes and childhood friends, Stockholms universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera