När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan mota bort hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till nya arter.
En av biologins mest grundläggande frågor är att förstå hur nya arter uppstår. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna moskitfisken som lever i undervattensgrottor på Bahamas. Arten är känd för att äta vad som finns till hands, även sina egna nyfödda yngel.
De isolerade grottorna fungerar som naturliga laboratorier där fiskpopulationer utvecklas var för sig. I vissa miljöer finns större rovfiskar, i andra saknas sådana helt. De här skillnaderna har lett till att moskitfiskarna har anpassat sig till sina respektive miljöer, bland annat i sitt beteende.
– När fiskar anpassar sig till olika rovdjursmiljöer utvecklar honorna ett starkt motstånd mot hanar från andra populationer. Det kan i praktiken bli början på att nya arter bildas – att fiskar från samma art, genom sexuell fientlighet från honornas sida, med tiden utvecklas till två separata arter, säger Kaj Hulthén, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Främmande hanar fick nobben
I studien undersökte forskarna fiskar från vilda populationer. Vissa var anpassade till miljöer med hög rovdjursrisk, andra till miljöer utan större rovdjur.
I laboratoriemiljö genomfördes kontrollerade parningsförsök där fiskar från olika populationer fick mötas, totalt 30 parkombinationer. Hanarnas beteende skilde sig tydligt: de gjorde fler parningsförsök med honor från andra populationer, sannolikt för att kompensera för att honan var svårflörtad.
– Hanarna var mer ihärdiga när de mötte en främmande hona, men utan ökad parningsframgång. Motståndet från honorna var ofta alldeles för starkt, säger Varpu Pärssinen, biologiforskare vid Lunds universitet.

Honorna reagerade snabbare och mer aggressivt mot hanar från andra populationer, särskilt om de kom från miljöer med en annan hotnivå från rovdjur. Honornas beteende fick tydliga konsekvenser. Fiskpar från olika miljöer hade betydligt lägre framgång när det gäller befruktning än par från samma miljö.
– Vi blev överraskade över hur aggressiva honorna kunde vara. I vissa fall gick attackerna så långt att hanen dödades. Det visar hur effektivt ett sådant bortstötande beteende kan vara som barriär mellan populationer, säger Kaj Hulthén.
Konsekvenser för biologisk mångfald
Forskningen utmanar den evolutionära teorin om ”honligt val” och belyser i stället ”honligt motstånd” som en kraftfull mekanism bakom reproduktiv isolering. Studien visar också hur snabbt miljöförändringar kan få fundamentala konsekvenser för biologisk mångfald.
– Evolutionen gestaltar sig på överraskande sätt. Aggression och motstånd kan vara lika viktiga drivkrafter för livets utveckling som samarbete och lockelse, säger Kaj Hulthén.
Studien är ett samarbete mellan North Carolina State University och Lunds universitet.
Vetenskaplig artikel:
Divergent ecological adaptation in allopatry leads to behavioral isolation through female resistance, BMC Ecology and Evolution.


