Ung man med mörkt skägg och mörkt lockigt hår sitter på skrivbordsstol och tittar på sin mobiltelefon. Två kvinnor sitter på varsin sida om kontorsbord och pratar, i bakgrunden.
Kollegors telefontittande på raster kan upplevas som en hinder för samtal och trivsel, men är också något av en generationsfråga, enligt en ny avhandling. Bild: Depositphotos.
Texten baseras på en nyhet från Göteborgs universitet

Läs mer om vårt innehåll.

Människor som upplever att kollegor helst scrollar på sina mobiler under jobbraster skattar sin psykosociala arbetsmiljö som sämre än andra. Det framgår av en avhandling från Göteborgs universitet.

Forskning har visat att mobilscrollande kan försämra privata relationer. Till exempel upplever många att kvaliteten på samtalen blir sämre när mobilerna är framme.

Få har dock undersökt hur relationerna mellan arbetskamrater påverkas. Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har därför, i en avhandling, tagit reda på vad som händer när mobiltelefoner tränger undan det sociala samspelet under raster på jobbet.

Studierna utgick från begreppet phubbing, som kommer från engelskans phone-snubbing. Det betyder att man prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Hinder för samtal

I avhandlingen ingår bland annat 25 intervjuer med elektriker och med personal inom hälso- och sjukvården. Enligt intervjuerna upplevs mobiltelefoner ofta som en social barriär som gör att människor umgås och pratar mindre med varandra under rasterna.

Telefonen används också som ett sätt att fly från social interaktion, vilket i sin tur kan bottna i ett behov av återhämtning.

Koppling till arbetsmiljö

Även två enkätstudier har gjorts, med totalt cirka 1700 yrkesverksamma personer. En enkät riktades till elektriker och en till ett brett urval av yrkesverksamma i Sverige. Av svaren framgår att de som upplever mer phubbing från sina arbetskamrater också upplever en sämre psykosocial arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet och organisationen.

– Det är intressant att den egna mobilanvändningen inte verkar ha något samband med de här faktorerna, men vad andra gör kan spela roll, säger Per Martinsson.

Enkäterna pekar alltså på ett negativt samband. Däremot hittades inget belägg för att mobilanvändningen drev en försämring av arbetsmiljön på ett års sikt. Mer forskning behövs också för att förtydliga orsakssambanden.

Luren, en generationsfråga

Mobilscrollande på jobbet verkar till viss del vara en generationsfråga. Yngre människor använder sina telefoner mer under raster och tycker även i högre utsträckning att det är okej att andra håller på med sina telefoner. Flera intervjupersoner poängterade att mobilanvändning under raster inte bara är negativt, utan att mobilen används i umgänget när man exempelvis söker information eller tittar på bilder och filmer.

– Eftersom normer och förväntningar skiljer sig åt mellan olika grupper så blir en viktig färdighet att kunna läsa av hur och när det är socialt accepterat att använda mobilen och i vilka situationer som det upplevs som exkluderande, säger Per Martinsson.

– Det är viktigt att inte dra slutsatsen att det behövs mer regler och att personalen måste lägga undan sina mobiler under rasterna. Jag hoppas snarare att mina resultat ska leda till reflektion och samtal kring den här frågan på arbetsplatsen. Man kan prata om hur vi vill ha det och hur vi kan skapa en bra arbetsmiljö tillsammans, säger Per Martinsson.

Mer om forskningen:

25 individuella intervjuer genomfördes med elektriker och med personal inom hälso- och sjukvården. Tematisk analys användes för att hitta vanligt förekommande teman i intervjuerna.

Enkätstudier gjordes också. Den ena riktades till elektriker och besvarades av cirka 800 personer. Den andra skickades ut till ett representativt urval av den arbetande befolkningen i Sverige, via SOM-institutet. Den besvarades av knappt 900 personer.

Avhandling:

Coworker phubbing: Smartphone use during work breaks and the psychosocial work environment, Göteborgs universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera