Privata sjukhus i en rad europeiska länder har en högre andel kejsarsnitt än offentliga sjukhus har, även bland kvinnor i lågriskgrupper. Det framgår av en översiktsstudie från Lunds universitet. Pengar och andra icke-medicinska faktorer kan i många fall spela in, tror forskarna.
Kejsarsnitt är ett livräddande ingrepp när medicinska skäl föreligger. Men för dem som tillhör en lågriskgrupp, det vill säga friska gravida utan komplikationer, är vaginal förlossning oftast säkrare och bättre för både mor och barn. Trots det ökar antalet kejsarsnitt kraftigt i hela Europa.
12 miljoner födslar
I en nyligen publicerad översiktsartikel från Lunds universitet har forskare analyserat förekomsten av kejsarsnitt i olika europeiska länder. Forskarna analys omfattade över 12 miljoner födslar i 25 länder mellan 2000 och 2025.
Av de födslar som ingick skedde 32 procent på privata sjukhus. Sydeuropa uppvisade de högsta kejsarsnittsfrekvenserna med cirka 55 procent. Där skedde närmare tre fjärdedelar av kejsarsnitten i den privata sjukvården.
Mer pengar i kejsarsnitt
Den mest slående skillnaden mellan offentliga och privata sjukhus fanns i gruppen med förstföderskor med låg risk. De hade den största ökningen av antal kejsarsnitt inom privatiserad sjukvård.
Forskarna menar att det tyder på att icke-medicinska faktorer, till exempel lokala rutiner, ekonomiska incitament eller vårdpolicy, kan påverka hur ofta kejsarsnitt görs. Även kvinnornas egna önskemål kan ligga till grund.
– Jag tror att många kvinnor är rädda för att genomgå en vaginal förlossning, samtidigt som de inte har kunskap om de allvarliga konsekvenser som ett kejsarsnitt kan ge, säger Mehreen Zaigham, forskare i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet samt specialistläkare i obstetrik vid Skånes universitetssjukshus.
– I den privatiserade sjukvården har de större möjlighet att önska sig och betala för ett kejsarsnitt. Vårdinrättningen, i sin tur, tjänar också mer rent ekonomiskt på ett kirugiskt ingrepp än på en normal förlossning.
Strukturerat sätt i Sverige
I Sverige finns ett forskningsbaserat, strukturerat, sjukvårdssystem för kvinnor som önskar kejsarsnitt. De genomgår först en bedömning hos en barnmorska och remitteras vid behov till specialistvård, där ett multiprofessionellt team gör en medicinsk och psykologisk utvärdering.
Utifrån kvinnans perspektiv, riskfaktorer och behov utformas därefter en individuell förlossningsplan. Kvinnor med låg risk erbjuds stöd och verktyg för att hantera förlossningsrädsla och motiveras till vaginal förlossning. Det är, enligt forskarna, en av förklaringarna till den lägre kejsarsnittsfrekvens som Sverige och även övriga Norden har.
Vetenskaplig artikel:
Caesarean section rates in public vs private hospitals in Europe: a systematic review and meta-analysis using the Robson ten group classification system, European Journal of Obstretics & Gynaecology and Reproductive Biology.
