Antibiotika

Att resa utomlands innebär risk för sjukdom och att du blir bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Resediarré och luftvägsinfektioner är de vanligaste resesjukdomarna. Men även om resenärer följer vaccinationsklinikens råd hur man förebygger riskerna för sjukdomar så minskar inte...

Allt fler svenskar smittas av antibiotikaresistenta bakterier. En studie från universiteten i Umeå och Göteborg visar hur resenärer sprider resistenta bakterier mellan olika världsdelar.

Att utfodra kalvar med mjölk från antibiotikabehandlade kor leder till fler resistenta tarmbakterier hos kalvarna. Det visar en nyligen publicerad avhandling av Anna Duse, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

I Sverige används silver i bland annat hygienprodukter, kläder, skor och som sårförband inom sjukvården för att avdöda bakterier. I en avhandling visar Susanne Sütterlin att silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och att vår stora användning av silvertillsatser leder till att...

För att inte problemet med antibiotikaresistens ska bli större i framtiden krävs kunskap hos allmänheten om hur resistensen uppstår. Men trots att antibiotikaresistens nämns i kursmålen, tar fem av de sex vanligaste läroböckerna inte upp detta.

Forskare från Uppsala universitet, SciLifeLab i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i...

Jana Jass, professor i biologi vid Örebro universitet, får 5 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att förbättra möjligheterna att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier.

Plasmider som bär på många resistensgener mot antibiotika kan anrikas vid mycket låga koncentrationer av antibiotika och tungmetaller. Det stärker misstanken om att antibiotikarester och tungmetaller (t.ex. arsenik, silver, koppar) som sprids i miljön bidrar till resistensproblematiken.

Svenska dagstidningar lägger ansvaret för att bekämpa antibiotikaresistens på samhället, snarare än på enskilda individer. Det visar en studie vid Linköpings universitet av hur dagstidningar kommunicerar risker med resistenta bakterier.

Antibiotikaanvändningen till djur och antibiotikaresistensen hos bakterier från djur i Sverige är internationellt sett låg. Det visar rapporten Swedres-Svarm 2013, som presenteras idag av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Folkhälsomyndigheten. – Men vi kan inte slå oss till...

Jens Lagergren, professor i beräkningsbiologi vid KTH, har tillsammans med forskarkollegor tagit fram en metod för att kartlägga hur olika gener har utvecklats över tid. Metoden är bättre än de som används idag.

Den ökande antibiotikaresistensens konsekvenser är kostsamma, både i människoliv och i pengar. Inom EU har kostnaderna uppskattats till cirka 1,5 miljarder euro per år. Uppsala universitet blir nu en ledande part i ett gigantiskt projekt finansierat av Innovative Medicines Initiative (IMI)...

Det är färre friska människor som är bärare av resistenta bakterier än vad som varit känt tidigare. Lägst är andelen i Sverige, jämfört med åtta andra länder.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och Medivir AB, ett forskningsbaserat läkemedelsbolag med fokus på infektionssjukdomar, inleder ett samarbete för att identifiera och utveckla nya läkemedelssubstanser mot antibiotikaresistenta bakterier.

Hur kan biocider och metaller bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens? Den frågan skall Joakim Larsson vid Sahlgrenska akademin och hans medarbetare försöka ge svar på under de närmaste fem åren med stöd från forskningsrådet Formas.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har i samarbete med forskare från Harvard upptäckt en tidigare okänd mekanism som kan användas för att förstärka effekten av antibiotika. Resultaten, presenteras i Nature den 26:e april, kan bidra till att motverka antibiotika-resistens.