Arkeologi

Det är mycket ovanligt att man hittar fossil från dinosaurier på den Arabiska halvön. En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har nu analyserat de första fynden av dinosauriefossil från Saudiarabien. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.

Molekylära analysmetoder där man undersöker DNA för att identifiera vilka bakterier som ligger bakom tandinfektioner är i många fall olämpliga och behöver förfinas för att inte provsvar ska bli felaktiga.

I förhållande till ytan är Västra Vång i Blekinge troligtvis en av Sydskandinaviens rikaste järnålderslämningar. De arkeologiska fynden består i maskbilder, bronsbyster och guld- och silverföremål som daterats från Kristi födelse till tidig medeltid. Utgrävningar har gjorts av...

Multietniska samhällen, där olika etniska grupper levde sida vid sida, uppstod i Makedonien under den senare bronsåldern (1700–1100 f.Kr.) tack vare boplatsers deltagande i ökad handel mellan Europa och Medelhavet.

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) beviljar i dag cirka 290 miljoner kronor till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom att därtill öka stödet till internationalisering och open access vill RJ stärka forskarnas konkurrenskraft och handlingsfrihet.

Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa. Resultaten baserades på en individ från en bondekultur i Västergötland. I sin avhandling visar Pontus Skoglund resultat från ytterligare tre individer som stärker den...

De arkeologiska undersökningarna av den 5 000 år gamla boplatsen på Logården i Karleby utanför Falköping går nu in i slutfasen. Forskarna från Göteborgs universitet, som studerar dieten under stenåldern genom naturvetenskapliga analyser på förkolnade växtdelar, har i höst också...

Under den tidiga bronsåldern var befolkningen mycket rörlig i Úneticekulturen i Silesia, de sydvästliga landområdena i Polen. Det visar en ny avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet, som också bekräftar en långväga resa för snart 4 000 år sedan över havet från Skandinavien...

En svensk arkeologisk expedition har grävt fram en hittills okänd del av bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke (cirka 1600–1100 f.Kr). Bland fynden finns en anläggning för kopparutvinning och framställning av bronsföremål, bevis för tillverkning av lyxtextilier, samt keramik.

För första gången har forskare studerat skillnaden på hur valben och trä bryts ner i havet i Antarktis. Experimenten har lett till upptäckten av två tidigare okända maskarter som livnär sig på valben. Däremot hittade inte forskarna några spår av de träätande skeppsmaskar som annars...

Undersökningarna av den 5 000 år gamla stenåldersboplatsen på Logården i Karleby utanför Falköping är nu åter i fullgång. Den här gången hoppas forskare från Göteborgs universitet att hitta rester efter de hus som funnits på platsen. Till sin hjälp har de ett 40-tal studenter från...

Arkeologen Johanna Bergqvist har i sin avhandling vid Lunds universitet undersökt läkekonsten och läkaryrkets utveckling under medeltiden och renässansen. Tvärtemot vad man tidigare har trott var klostrens läkekonst inte spridd till resten av samhället. Men redan under tidig medeltid fanns i...

Johan Linderholm, arkeolog och lektor, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet och Paul Geladi, professor, Sveriges lantbruksuniversitet, har tillsammans beviljats 4,3 miljoner ur Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Sportdykare hittade på 1970-talet ett vrak i Blekinge skärgård som man kände till var från 1400-talet. Först nu när marinarkeologerna från Södertörns högskola undersökt det förstår man vidden av upptäckten. Att det är så mycket kvar av skeppet gör att det kan rekonstrueras, det...

I Rumänien är det kommunistiska förflutna fortfarande högst närvarande. I det nya numret av den vetenskapliga tidskriften Baltic Wolds, som ges ut av CBEES vid Södertörns högskola, ges olika perspektiv på hur man i dagens Rumänien förhåller sig till historien: den individuella såväl...

Forskare vid Stockholms universitet har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en...