Arkeologi
Arkeologer gräver fram saker som kan berätta om människors liv. En snöansamling djupt inne i en glaciär eller ett forntida pollenkorn är också arkeologiska fynd – användbara i forskning om hur klimatförändringar påverkat samhällen genom tiderna. Här är alla artiklar om resultat från arkeologisk forskning.
-
Ny tolkning av hällristningarna i Bohuslän
Det finns över 10. 000 skeppsbilder i Bohuslän och enligt Johan Ling vittnar dessa om en konkret strävan mot den maritima sfären under bronsåldern. Under större delen av 1900-talet har man emellertid ansett att hällristningarna gjorts vid åkermarken i...
-
Vikingakvinnans klädsel såg inte ut som vi trott
Vikingakvinnorna i Birka klädde sig betydligt mer utmanande än vi hittills har trott. När Mälardalen kristnades förändrades kvinnoklädseln, möjligen som följd av att den inte gillades av kyrkan. Det tror arkeologen Annika Larsson, som utgående...
-
1000-2000 år gammalt bröd, inte ätligt men informationsrikt
Vid arkeologiska utgrävningar av järnålderns boplatser och gravar, påträffas ibland bröd i form av brända klumpar. Resterna berättar om dåtidens matkultur men säger även en del om de samhällsförändringar som ägde rum...
-
Rekonstruktion av vegetation – till nytta för klimatforskning och naturvård
Med hjälp av pollen som lagrats i mossar och sjösediment, har forskare under lång tid arbetat för att kunna rekonstruera historiska och förhistoriska landskap så precist som möjligt. Den metodologiska utvecklingen har nu nått en punkt då det går...
-
Jojk betyder betydligt mer än folk tror
Bilden av samers jojkande har vanligtvis handlat om de musikaliska aspekterna. En doktorsavhandling från Umeå universitet visar att jojken har en mycket djupare betydelse än så. En jojk börjar långt innan sången börjar och kan sluta långt efter.
-
Livets scener och dödens platser: ny avhandling om bronsåldern i södra Bohuslän
I Kareby socken i södra Bohuslän ligger Faxehögen. Här begravdes en kvinna någon gång under den äldre bronsåldern (1800-1100 f Kr). Med sig i graven hade hon stora vackra bronssmycken och en bronsdolk (vilket var ovanligt i kvinnors gravar) och hennes grav...
-
Kinnvika – med fokus på arktisk uppvärmning
I dag inleds ytterligare en etapp inom det internationella forskningsprogrammet som har sin bas i Kinnvika på Nordaustlandet på Svalbard. De första rekognosceringsturerna till området gjordes redan 2005, och sedan vårvintern 2007 har forskare arbetat vid Kinnvika. Nu...
-
Fjorton stipendier till kvinnliga forskare vid Stockholms universitet
Fjorton kvinnliga forskare, varav elva filosofie doktorer och tre <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En person som utbildar sig till forskare genom att forska och skriva en avhandling inom sitt ämne, med stöd av en eller ...
-
Kläder och smycken berättar om bronsålderns samhällstruktur
Hur användes klädedräkten och de tillhörande smyckena för att signalera tillhörighet under äldre bronsåldern i Sydskandinavien och Norra Tyskland? Vad kan vi utläsa om genus-, ålders-, och gruppidentitet utifrån gravmaterialet? Dessa...
-
Bronsåldersmänniskor i norr hade kontakter med Sydeuropa
Globalisering och internationalisering är inga nya fenomen för våra dagar. Även under bronsåldern i Norra Europa visar det sig att människor hade kontakter med Sydeuropa. Husurnor från yngre bronsåldern som hittats i gravar i nuvarande Sverige, Danmark,...
-
Fossila skalbaggar kan återskapa klimat och miljöer
Ett datorprogram med fakta om levande och fossila skalbaggar gör det möjligt att återskapa forntida landskap och klimat, liksom att förutspå framtida. Det nyutvecklade programmet ingår i en ny avhandling i miljöarkeologi från Umeå universitet.
-
Dödas ben återanvändes under järnåldern
Det är sedan länge känt att stora mängder brända ben från människor och djur verkar saknas i gravar från yngre järnålder (400-1050 e.Kr.) i Skandinavien. En ny avhandling i arkeologi vid Stockholms universitet visar att detta kan...
-
Förändringar i vikingadräkten berättar om samhällsskifte
Det vi kallar vikingatiden var i själva verket ingen enhetlig tidsperiod. Förändringar i dräktskicket visar att de kriterier som definierar den kristna medeltiden slog igenom i Sverige redan i slutet av 900-talet, då det vi uppfattar som den typiska vikingadräkten...
-
Vägar inom räckhåll – resande i det förindustriella bondesamhället
De svenska skogsbönderna är inte och har aldrig varit isolerade. Tvärtom präglades vardagen under medeltiden och den förmoderna perioden fram till slutet av 1700-talet. av resande och många människor verkar ha haft ett vitt förgrenat nätverk visar...
-
Rekonstruktion av vegetation hjälper klimatforskare, arkeologer och naturvårdare
En forskargrupp vid Högskolan i Kalmar har utvecklat en ny metod för att rekonstruera den forna vegetationen på jorden. Att kunna något om den forntida vegetationen och dess utveckling över tid är en förutsättning för att förstå nutid och...
-
Ny kunskap om järnåldersmänniskor i norr
Ändå sedan järnåldern har människor i norra Norrlands inland levt på liknande sätt som skogssamerna gjorde vid sekelskiftet 1900. En aktuell avhandling har med hjälp av miljöarkeologiska metoder kunnat visa att den typ av bosättningar som samer...