Arkeologi

Bilden av samers jojkande har vanligtvis handlat om de musikaliska aspekterna. En doktorsavhandling från Umeå universitet visar att jojken har en mycket djupare betydelse än så. En jojk börjar långt innan sången börjar och kan sluta långt efter.

I Kareby socken i södra Bohuslän ligger Faxehögen. Här begravdes en kvinna någon gång under den äldre bronsåldern (1800-1100 f Kr). Med sig i graven hade hon stora vackra bronssmycken och en bronsdolk (vilket var ovanligt i kvinnors gravar) och hennes grav är det rikaste fyndet från...

I dag inleds ytterligare en etapp inom det internationella forskningsprogrammet som har sin bas i Kinnvika på Nordaustlandet på Svalbard. De första rekognosceringsturerna till området gjordes redan 2005, och sedan vårvintern 2007 har forskare arbetat vid Kinnvika. Nu är det alltså dags för...

Fjorton kvinnliga forskare, varav elva filosofie doktorer och tre doktorander, vid Stockholms universitet får stipendier ur Anna Ahlströms och Ellen Terserus Stiftelse.

Hur användes klädedräkten och de tillhörande smyckena för att signalera tillhörighet under äldre bronsåldern i Sydskandinavien och Norra Tyskland? Vad kan vi utläsa om genus-, ålders-, och gruppidentitet utifrån gravmaterialet? Dessa frågor behandlas i en ny avhandling av Sophie...

Globalisering och internationalisering är inga nya fenomen för våra dagar. Även under bronsåldern i Norra Europa visar det sig att människor hade kontakter med Sydeuropa. Husurnor från yngre bronsåldern som hittats i gravar i nuvarande Sverige, Danmark, Polen och Tyskland tyder på att man...

Ett datorprogram med fakta om levande och fossila skalbaggar gör det möjligt att återskapa forntida landskap och klimat, liksom att förutspå framtida. Det nyutvecklade programmet ingår i en ny avhandling i miljöarkeologi från Umeå universitet.

Det är sedan länge känt att stora mängder brända ben från människor och djur verkar saknas i gravar från yngre järnålder (400-1050 e.Kr.) i Skandinavien. En ny avhandling i arkeologi vid Stockholms universitet visar att detta kan förstås genom att överge de moderna och begränsande...

Det vi kallar vikingatiden var i själva verket ingen enhetlig tidsperiod. Förändringar i dräktskicket visar att de kriterier som definierar den kristna medeltiden slog igenom i Sverige redan i slutet av 900-talet, då det vi uppfattar som den typiska vikingadräkten också försvann. Det visar...

De svenska skogsbönderna är inte och har aldrig varit isolerade. Tvärtom präglades vardagen under medeltiden och den förmoderna perioden fram till slutet av 1700-talet. av resande och många människor verkar ha haft ett vitt förgrenat nätverk visar Ylva Stenqvist Millde i en ny avhandling...

En forskargrupp vid Högskolan i Kalmar har utvecklat en ny metod för att rekonstruera den forna vegetationen på jorden. Att kunna något om den forntida vegetationen och dess utveckling över tid är en förutsättning för att förstå nutid och förutspå framtiden. I de senaste numret av den...

Ändå sedan järnåldern har människor i norra Norrlands inland levt på liknande sätt som skogssamerna gjorde vid sekelskiftet 1900. En aktuell avhandling har med hjälp av miljöarkeologiska metoder kunnat visa att den typ av bosättningar som samer använt under historisk tid också var i...

Hur såg den vikingatida krigarens vardag och världsbild ut? Hur speglar dessa krigare samhället i stort under en period i vår förhistoria som var färgad av krig och konflikter? Dessa frågor besvarar Charlotte Hedenstierna-Jonson i en ny avhandling vid Institutionen för arkeologi och...

I slutet på 1700-talet och början av 1800-talets spreds antika ideal i inredningsmåleriet i Sverige, framför allt inom de högre samhällsklasserna. Margareta Nisser-Dalman har studerat ett residens och nio herrgårdar i Dalarna och Gästrikland och visar i sin avhandling i konstvetenskap att...

För 145 miljoner år sedan drabbades Skåne av en tsunami som troligen var ännu våldsammare än den som uppstod i Sydostasien 2004. Spåren finns kvar än i dag och har upptäckts av geologerna Vivi Vajda och Jane Wigforss-Lange vid Lunds universitet. Rönen kommer inom kort att publiceras i...

När Kolumbus kom till Amerika fanns indianer tillhörande språkgruppen arawak från Kuba i norr till Bolivia i söder. Forskare har länge trott att folkvandringar var skälet till att denna språkgrupp blivit så spridd över Latinamerika. Nu visar humanekologen Alf Hornborg vid Lunds...