Arkeologi
Arkeologer gräver fram saker som kan berätta om människors liv. En snöansamling djupt inne i en glaciär eller ett forntida pollenkorn är också arkeologiska fynd – användbara i forskning om hur klimatförändringar påverkat samhällen genom tiderna. Här är alla artiklar om resultat från arkeologisk forskning.
-
Runstenar avslöjar dansk vikingadrottnings makt
Harald Blåtands mamma, drottning Thyra, kan ha haft stort inflytande i Danmark på vikingatiden. Arkeologer har nämligen lyckats spåra hennes namn på flera runstenar – något som tyder på makt.
-
Hamn från järnåldern hittad på Gotska Sandön
Vad pågick på Gotska Sandön för 2000 år sedan? Forskare har nu grävt fram en hamnliknande plats som kan vara en pusselbit till gåtan.
-
Kanon från förlist skepp – ett av Europas äldsta fynd
En stridsklar kanon som hittats på botten utanför Marstrand har daterats till 1300-talet – och därmed en av Europas äldsta artilleripjäser. Fyndet ger en inblick i tidig militärutveckling, men vittnar också om en orolig tid för sjöfarare och kustbefolkning.
-
Gravar med lyxiga föremål upptäckta på Cypern
Skimrande diadem, dyrbara smycken och lyxig keramik. En svensk arkeologisk expedition på Cypern har upptäckt gravar där föremålen vittnar om stor rikedom hos ägarna.
-
Genetiska data breddar bilden av européernas utveckling
Forskare har lagt ännu en pusselbit till européernas genetiska historia. I en ny studie förfinas bilden av hur olika grupper blandades under den europeiska stenåldern – men även hur vissa grupper av människor var isolerade.
-
DNA-analyser visar hur människorna på Vasaskeppet såg ut
Efter DNA-analyser vet forskare nu mer om utseendet hos en kvinna som var ombord på Vasaskeppet. Och nu finns en ny rekonstruktion av kvinnan och hennes klädsel.
-
Märkliga miniatyrdjur del av evolutionen
Egendomliga djur levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan – till exempel ett med snabel och fem ögon. Och några djur levde vidare längre än man trott, fast i miniatyrformat, avslöjar ny forskning.
-
Besättningsman på Vasaskeppet var en kvinna
Vem var egentligen skelettet G som hittades på Vasaskeppet? Forskare har tidigare trott att kvarlevorna tillhörde en man, men det stämmer inte. Det var en kvinna.
-
Två romerska mynt har hittats på Gotska Sandön
Forskare har gjort nya fynd under arkeologiska utgrävningar på Gotska Sandön. Två silvermynt från det romerska riket har oväntat upptäckts.
-
Koppar gav uppsving för bronsålderstad på Cypern
Eftertraktad koppar och ett skyddat läge gjorde den cypriotiska staden Hala Sultan Tekke till en av bronsålderns viktigaste handelsstäder. Det visar nya fynd från utgrävningar.
-
De urgamla fisködlornas väg till vattnet började tidigt
Fossilfynd från Spetsbergen visar att Ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler redan före det stora massutdöendet. Det är tidigare än vad forskare hittills har trott.
-
Nya fynd öppnar kungens unika kryddskåp på Gribshunden
Forskare kan nu visa hur kung och elit satte piff på maten ombord skeppet Gribshunden, som sjönk för 500 år sedan. Utgrävningar leder rakt in i ett förråd av exotiska kryddor, som väldoftande saffran, ingefära och peppar.
-
Storskalig valjakt i Skandinavien redan på 500-talet
En väl utvecklad jakt på några särskilda valarter inleddes redan under 500-talet. Det kan forskare konstatera efter analys av arkeologiska fynd med spelbrickor gjorda av valben.
-
Klimatförändringar kan ha fått civilisationer att blomstra – och kollapsa
Forskare har undersökt skiftningar i nederbörd och växtlighet under de senaste 4000 år i ett område i sydöstra Iran. Studien visar hur klimatförändringar har ändrat förutsättningar för jordbruket – något som kan ha påverkat de persiska rikenas uppgång och fall.
-
Människor begravdes i våtmarker under tusentals år
Många mötte en våldsam död och lämnades i myrar och våtmarker. Det här sättet att begrava människor har en mycket lång tradition. Det visar en stor arkeologisk studie av våtmarksskelett och mosslik.
-
Stor invandring till Skandinavien under vikingatiden
Invandringen till Skandinavien från andra delar av Europa var intensiv under vikingatiden – och migranternas genetiska arv kan fortfarande spåras hos nordbor idag. Främst tycks många människor flyttat hit från de brittiska öarna. Det visar en ny studie.