Forskning om barn och unga

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering. Och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet. 

Cannabisbruk kopplas till ökad risk för annan droganvändning, men också till ökad risk för ångest och depression – i alla fall bland dem som använt cannabis under 2000-talet. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.

Mobbning ökar sårbarheten för att utveckla depressiva symptom, visar forskning. Sambandet är extra starkt för barn med funktionsnedsättning.

Det är stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökar kraftigt för den tredje generationen.

Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.

Barn med utländsk bakgrund får inte lika ofta rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.

Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för information inför skolvalet. Det visar en studie från Uppsala universitet.

Ärftlighet spelar stor roll vid autism, men en studie på tvillingar visar att även låg födelsevikt, kramper och infektioner under de första levnadsåren kan öka risken för neuropsykiatriska diagnoser.

Miljön på särskilda ungdomshem innebär svårigheter för både de unga och personalen, visar en ny avhandling. Individuell vård och goda relationer blir lidande när allt för mycket fokus hamnar på säkerhet och kontroll.

Barn som föds extremt för tidigt löper stor risk att drabbas av både neuropsykiatriska och fysiska diagnoser. – Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser, säger Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin.

Psykiska besvär och lågt välbefinnande är vanligare bland ungdomar som upplever bristande tillit och känner en låg känsla av samhörighet och stöd från familj, skola och vänner.

Både flickor och pojkar utsätts för digitala sexuella trakasserier av skolkamrater. Det är i form av både oönskade nakenbilder och sexuella videoklipp.

För barnen som flyr kriget i Ukraina är det viktigt att snabbt få en fungerande och trygg vardag i det nya hemlandet. Det påverkar hur de hanterar den svåra situation de hamnat i, menar Henry Ascher professor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet.

Resurssvaga samhällen har ofta en högre nivå av spädbarnsdödlighet. Nyfödda är också extra känsliga för hälsorisker relaterade till temperatur och pojkar är särskilt sårbara.

Redan vid ett års ålder kan man upptäcka tecken på allvarligt utåtagerande beteende hos barn. När barnet blir äldre kan aggressiviteten leda till stora problem. Med tidiga insatser har man en chans att vända utvecklingen.