Cancer

Hur mycket strålning eller cellgifter kan en viss cancerpatient klara? Med hjälp av ett blod- eller vävnadstest kan svaret ges redan i förväg, vilket öppnar för bättre behandlingar, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

En kombination av redan testade läkemedel har visat sig kunna blockera cancergenen bakom en dödlig form av körtelcancer, adenoidcystisk cancer. Fynden från Sahlgrenska akademin öppnar för en fungerande behandling i vården relativt snart.

En sydamerikansk växt som länge använts som medicinalväxt innehåller en substans, damsin, som kan hämma tillväxt och spridning av cancerstamceller. Det visar forskare i Lund och La Paz. Även en liknande substans, ambrosin, som framställts på kemisk väg har samma positiva effekt.

Levande mjölksyrabakterier, probiotika, kan förändra tarmfloran hos patienter med cancer i tjocktarmen. Bakteriestammarna Lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium lactis Bl-04, minskar inflammationer och saktar ner tillväxten av cancerceller. Det visar en studie av Sahlgrenska...

I fler än hälften av alla typer av cancer hittas proteinet p53 i muterad form. En nyckel till att förstå proteinet bättre är att ta reda på hur det har utvecklats. Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av en ny metod, kunnat följa proteinets evolution från tiden för djurens...

Föräldrar till barn med cancer får ofta symtom på traumatisk stress och depression. Med självhjälp via internet kan de hantera symptomen. Det visar en ny studie från institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

Neuroblastom är en barncancersjukdom med hög dödlighet. Idag får de barn som drabbas behandling med cellgifter och strålning, men biverkningarna är ofta svåra. Forskare tror nu på en ny möjlig behandling: riktade läkemedel mot avvikande molekylär signalering som är orsakad av...

Hjärntumörer utgör 25 procent av all barncancer. Bland dessa finns den elakartade formen medulloblastom, cancer i lillhjärnan. Genom att blockera ett enzym kan man stoppa tillväxten av hjärntumörceller. Hur blockeringen går till visar forskare från Uppsala universitet en ny studie. 

Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna – men det är sällsynt att primärvården upptäcker nya fall. Ny forskning visar att två enkla prov – ett immunkemiskt prov för blod i avföringen samt ett blodvärdesprov – skulle vara till stor hjälp för att avgöra...

Nedsatt njurfunktion drabbar mer än hälften av alla cancerpatienter och är direkt kopplad till försämrad överlevnad. Trots att det är en vanlig komplikation är det fortfarande inte helt klarlagt hur en tumör orsakar njurproblem och hur det kan förebyggas. Forskning från Uppsala...

Forskningsresultat vid Universitetssjukhuset Örebro kan förbättra behandlingen för patienter med livmoderhalscancer. Forskaren Louise Bohr Mordhorst har i sin avhandling tittat på proteiner och proteinets påverkan via signalvägar i cancern. Målet är att hitta ett sätt att göra...

Forskare har nu identifierat ytterligare genetiska markörer kopplade till gliom, en aggressiv form av hjärntumör. En bättre genetisk bild av sjukdomen ökar förståelsen för vem som befinner sig i riskzonen. – För första gången har vi identifierat tydliga skillnader mellan genetiska...

En ny läkemedelskombination följt av stamcellstransplantation, ger ökad överlevnad och minskar biverkningarna hos barn med den aggressiva cancerformen högriskneuroblastom. Det visar en internationell klinisk studie. – Det här är ett viktigt steg framåt för dessa svårt sjuka barn, säger...

Korttidsstrålning i kombination med fördröjd kirurgi minskar biverkningar utan att försämra behandlingen vid ändtarmscancer. Det visar en studie från Karolinska Institutet presenteras i vetenskapstidskriften The Lancet Oncology.

Ponsgliom är sällsynta, men mycket elakartade hjärntumörer hos barn som är svåra att operera bort eftersom de sitter i hjärnstammen. Uppsalaforskare misstänker att tumörerna utvecklas från embryonala stamceller i hjärnstammen – tidigare än man hittills trott. Detta banar väg för nya...

En speciell metod av masspektrometri som vanligen används för att analysera datachips, lack och metaller har förfinats vid Göteborgs universitet så att forskare bättre kan avgöra vilka celler i kroppen som är skadliga.