Cancer

Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit en ny möjlighet att både förstå och behandla svåra cancerformer hos barn.

Med spektroskopi, en undersökning som kan utföras med vanlig magnetkamera, går det att upptäcka om cellgiftsbehandling biter på cancertumörer redan innan tumörens storlek har påverkats. Detta har en forskargrupp vid Karolinska Institutet, verksam på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, kommit...

Charlotte Eliasson, vid Sektionen för kemi och bioteknik på Chalmers, har i sitt doktorsarbete undersökt tillämpningen av en speciell analysteknik som på sikt kan leda till bättre och individanpassad medicinering mot cancer.

Möss som saknar östrogenreceptorn ERbeta har minskad celldöd i prostatakörteln. Det visar en aktuell studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten är viktig kunskap i utvecklingen av läkemedel mot prostatacancer och publiceras i senaste numret av den medicinska tidskriften PNAS.

Ett europeiskt forskarkonsortium, där två forskargrupper från Karolinska Institutet ingår, har fått ett anslag från EUs 6:e ramprogram om sammanlagt 6 miljoner Euro under fem år. Målet är att utveckla nya sätt att behandla cancer.

En genetisk förändring i sjuttonde kromosomen spår om ett barn drabbat av neuroblastom, en ovanlig form av barncancer, kommer att överleva. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Vänta-och-se vid tidig prostatacancer kan vara ett mindre lämpligt alternativ för patienter som förväntas ha mer än 15 år kvar av livet. I en långtidsuppföljning under mer än femton år visas nu att obehandlad prostatacancer har ökad risk att utvecklas aggressivt på längre sikt.

Marica B. Ericson har studerat patienter som behandlas med ljus för basalcellscancer, som är den vanligaste formen av hudcancer. I sitt doktorsarbete har hon kommit fram till hur behandling med ljusterapi kan förbättras samt hur diagnosen kan bli säkrare med hjälp av bildbehandling.

Det finns en koppling mellan de ärftliga formerna av prostatacancer och magsäckscancer, konstaterar Fredrik Wiklund i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 4 juni.

Prognosen för patienten vid operation av gallblåsecancer med så kallad titthålskirurgi är väl så bra som vid en motsvarande öppen operation. Det är en viktig slutsats i den avhandling i kirurgi som Owe Lundberg försvarar 14 maj.

Ämnet selen har visat sig ha en hög toxicitet på resistenta cancerceller vilket kan leda till nya lovande behandlingsprinciper. Detta presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet.

Den 21 april anordnar Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, MTC, vid Karolinska Institutet en öppen föreläsning om cancerforskning. Det är den tredje i en serie föreläsningar som riktar sig till allmänheten och media som har forskningen i fokus.

Höga nivåer av tillväxthormonet IGF-I är en signal som antyder ökad risk för äggstockscancer före 55 års ålder. Det framgår av den avhandling som Annekatrin Lukanova försvarar vid Umeå universitet den 16 april.

Avgörande för utveckling av cancertumörer är cellernas förmåga att dö när deras arvsmassa skadats. Henrik Lövborg har under sitt avhandlingsarbete studerat en ny läkemedelsubstans som givit ökad kunskap om de processer som startat celldöden.

Att det är skillnad på uppkomstmekanismerna hos å ena sidan leukemier, å andra sidan solida tumörer som bröstcancer, prostatacancer, mag- och tarmcancer etc har länge varit forskarvärldens gängse uppfattning. En forskargrupp vid Avdelningen för klinisk genetik i Lund hävdar nu det...

Nya forskningsrön visar på att en inflammationsprocess är av avgörande betydelse vid uppkomsten av skivepitelcancer i huden. Forskare vid Karolinska Institutet har ringat in signalsubstanser som medverkar i processen.