Coronaviruset
-
Pandemin har satt kriskommunikationen på stora prov
Samordningen av kriskommunikationen under coronapandemin har varit mer utmanande än vid någon tidigare kris visar en ny studie vid Mittuniversitetet.
-
Kvinnojourer ställde om snabbt under pandemin
När samhället stängde ner tvingades kvinnojourerna hitta nya sätt att nå fram till våldsutsatta. Att många kvinnor och barn kan ha blivit isolerade i sina hem med en förövare kallas av FN för en "skuggpandemi".
-
Kolhydrater visar om virus kan hoppa från djur till människa
En ny modell som använder artificiell intelligens för att studera kolhydrater ökar förståelsen för infektionsprocessen i kroppen - och kan användas för att förutsäga vilka virus som har potential att åstadkomma en ny pandemi.
-
Träna luktsinnet hemma med ny uppfinning
Luktträning var tidigare mest något för vinentusiaster och doftforskare. Men det har coronapandemin ändrat på.
-
Många utdragna sjukskrivningar för covid-19
Närmare 12 000 personer i Sverige fick sjukpenning från Försäkringskassan för covid-19 under pandemins första våg. Mediantiden för sjukskrivning i denna grupp var 35 dagar, men för många blev det betydligt mer långdraget.
-
Viktigt att korta vårdtiden i respirator
Att försöka minska patienters vårdtider i respirator kan både skona patienterna och frigöra viktiga resurser inom intensivvården. Forskare har undersökt hur det kan gå till.
-
Studenters psykiska hälsa påverkades inte av pandemin
Nej, distansundervisningen ledde inte till mer depression, ångest och stress hos svenska universitetsstudenter. Inte heller studenter som tidigare upplevt sömnproblem, ensamhet och psykisk ohälsa mådde sämre.
-
Kraftig nedgång av brott till följd av coronapandemin
När människor världen över tvingades stanna hemma på grund av coronapandemin minskade antalet inbrott, rån och mord. Minst nedgång i brottslighet såg man i Malmö och Stockholm.
-
Sju timmars mediekonsumtion per dag under pandemin
Massor av tid att konsumera film, tv-serier, poddar och sociala medier − men också ett uppsving för traditionella nyhetsmedier. Så såg våra medievanor ut förra året, enligt Mediebarometern.
-
Så kan butiker överleva coronapandemin – handelsforskarens förslag
Butiker som vill överleva måste nischa sig. Se butiken som en teaterscen - med konserter, utställningar och matservering - och sälj in en "story" till kunden, så som resebranschen gör med sina resmål, tipsar handelsforskaren.
-
Världen utan vaccin
Utan vaccin skulle social distans, hemkarantän och munskydd vara det enda att ta till när en smitta som coronapandemin slår till. Att leva livet fullt ut och tillgodose våra behov av sociala kontakter och närhet skulle bli omöjligt.
-
Så testas covid-vaccinerna
Vaccinerna mot covid-19 har tagits fram på samma sätt som andra vacciner, men på rekordtid. Finns det några risker med det? Och hur testas de egentligen för att bli godkända för människor?
-
Färre prostatacancerdiagnoser till följd av pandemin
Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. – Vad det innebär för prognosen för män som inte fick sin cancer diagnostiserad beror på om vården får...
-
Folk i religiösa länder mer positiva till vaccin
Ju mer religiöst ett samhälle är desto större förtroende har befolkningen till vacciner, visar en studie av 147 länder. En förklaring till varför vaccinmotståndet varierar så kraftigt mellan länder, menar forskarna.
-
Elever tappade mycket kunskap när skolorna var stängda
Eleverna lärde sig lite eller ingenting under tiden de hade distansstudier på grund av coronapandemin. Det visar en studie som forskare gjort av nederländska elevers resultat på nationella prov.
-
Liten risk för bebis att smittas om mamman har covid-19
Mammor som testat positivt för corona riskerar att föda för tidigt – men sannolikheten att bebisen ska smittas är mycket liten. Det visar en studie av 90000 födslar under det första pandemiåret.