Demens
Demens är ett av världens största hälsoproblem. Forskare försöker hitta nya sätt att hjälpa patienter och anhöriga, men kartlägger också livsstilsfaktorer som ökar risken att drabbas, för att öka chansen för människor att mota demenssjukdomar innan de ens bryter ut. Här är alla våra artiklar om demens.
-
Neurotiska personlighetsdrag ökar risken för Alzheimers
Kvinnor som är oroliga, stresskänsliga och/eller lynniga i medelåldern löper högre risk att senare i livet utveckla Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie vid Sahlgrenska akademin, där 800 kvinnor följts under nära 40 år.
-
Fetma i medelåldern ökar risken för senare demens
En översiktsstudie som inkluderar data från 120 000 personer visar att fetma i medelåldern ökar risken för senare demens. Studien, som genomförts av forskare vid Sahlgrenska akademin och som publiceras i Lancet Neurology och Journal of Alzheimer´s Disease, bekräftar tidigare teorier om...
-
Enkelt prov i sjukvården kan avslöja Alzheimers-risk
I framtiden kan personer som oroar sig för att drabbas av Alzheimers sjukdom få besked med hjälp av ett enkelt prov. Ett sådant prov kan dels lugna personer som har låg risk att drabbas, dels hjälpa personer i riskzonen att behålla sin tankeförmåga intakt så länge som möjligt.
-
Framgångsrik vårdmodell för dementa sprids nationellt
I ett gemensamt projekt har forskaren Annika Kjällman Alm, Mittuniversitetet och Per Hägglund, chef för enheten för anhörig- och närståendestöd vid Härnösands kommun utvecklat en modell för demensvården som ökar kvaliteten för demenssjuka och deras anhöriga, samtidigt som den sparar...
-
Studie visar samband mellan luktsinne och demens
En studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar.
-
Störd återhämtning från inflammation kopplas till Alzheimers
Sista steget i den normala inflammationsprocessen kan vara störd hos patienter med Alzheimers sjukdom. I en studie, som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia, framgår bland annat att nivåerna i hjärna och ryggmärgsvätska av de molekyler som behövs för att vävnad ska kunna...
-
Antikroppar kan bli genombrott i Alzheimerbehandling
Behandlingar med antikroppar som angriper en skadlig molekyl i hjärnan har visat lovande resultat i tester på Alzheimers-patienter. Behandlingarna redovisas i två så kallade fas 3-studie som genomförts av ledande forskare vid amerikanska, brittiska och svenska universitet.
-
Faktorer bakom hälsosamt åldrande fokus för ny studie
Vad avgör om man får ett hälsosamt åldrande? Det ska en uppföljning av den uppmärksammade långtidsstudien på män i Uppsala, ULSAM, ge svar på. Studien inleddes på 1970-talet och nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet studera såväl ärftliga variationer som...
-
Sjukhusmiljön gör det svårt att vårda äldre patienter med kognitiv svikt
Dagens sjukhusmiljöer ger personalen små möjligheter att hjälpa äldre patienter med sviktande kognitiv förmåga. Det leder till negativa konsekvenser både för patienter och personal, enligt den avhandling som Anita Nilsson försvarar vid Umeå universitet den 13 december.
-
Tryckkurvor förklarar utveckling av demenssjukdom
Snabba tryckvariationer i skallen är av stor betydelse för patienter som drabbats av demens. Nya kunskaper om tryckvariationerna kan både förbättra rutinerna vid behandling och förklara varför sjukdomen uppkommer, enligt en avhandling från Umeå universitet.
-
Därför bevarar vissa äldre sitt minne bättre än andra
En ny avhandling i psykologi kastar ljus på varför det finns stora skillnader i hur väl äldre personer bibehåller sin minnesförmåga, även i frånvaro av demenssjukdomar. Resultaten tyder på att bevarad funktion i vissa viktiga minnescentra i hjärnan har en avgörande roll. Men...
-
Förekomst av demens och depression ökar kraftigt med stigande ålder
Förekomsten av demens, depressiva besvär och förvirringstillstånd var hög bland de allra äldsta i Västerbotten. Förekomsten av demens såg även ut att öka över tid. Det visar en avhandling som Johan Mathillas försvarar vid Umeå universitet.
-
Den psykosociala vårdmiljön är viktig för kvaliteten i demensvården
Innehållet och kvaliteten i vården av personer med demens som bor i särskilda boenden kan förbättras genom att skapa en miljö som är trygg, vardaglig och som underlättar kommunikation och goda möten. Det konstateras i en avhandling från Umeå universitet.
-
Hjärtsvikt ökar risken för demens
Kronisk hjärtsvikt kan försämra minne och andra kognitiva funktioner hos äldre personer och göra det svårt att hantera medicinering och egenvård. Det visar en aktuell avhandling i omvårdnad vid Linköpings universitet.
-
Alkoholförgiftning och stroke ökade risk för tidig demens
Forskare vid Umeå universitet har i en studie identifierat nio olika faktorer som kan öka risken att drabbas av demenssjukdom före 65 års ålder. Resultaten presenteras i tidskriften Jama Internal Medicine.
-
Äldre med demens som bor hemma riskerar att bli undernärda
För personer med demenssjukdom kan svårigheter som att inhandla, tillaga och äta mat uppstå. Samtidigt finns det aktiviteter kring måltiden som personerna kan utföra och dessa bör bevaras så länge som möjligt. I vissa fall behövs stöd och hjälp och detta ska bygga på individens behov,...