Demens

Stress och minnesstörningar är viktiga faktorer för att tidigt upptäcka Alzheimers sjukdom, framgår av den avhandling som Eva Elgh försvarar vid Umeå universitet den 22 oktober.

Vilka får demens och kan vetenskapen på något sätt hjälpa dem som drabbas? Är mild glömska ett första tecken på demens? Hjälper bromsmediciner och hur snart kommer ett vaccin? Hur kan demenssjuka och deras anhöriga få stöd på ett värdigt sätt?

Analys av ryggmärgsvätska är att föredra framför analys av blod vid diagnostik och studier av Alzheimers sjukdom. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

I samband med vård av demenssjuka personer anses att vården skall innehålla interventioner som påverkar dem att leva ett så gott dagligt liv som möjligt. Forskningsstudier har nu visat att musik verkar påverka de demenssjuka på ett intresseväckande sätt.

Vissa äldre körkortshavare med demenssjukdom i mycket tidig fas kan ha så svårt att hantera krävande situationer i trafiken att det leder till en olycka. Den intellektuella nedsättningen kan ofta ha varit obemärkt av omgivningen. Det visar resultaten i en aktuell avhandling från Karolinska...

Det börjar med personlighetsförändringar som försämrat omdöme, oansvariga affärer, humörsvängningar, rastlöshet, brist på empati och bristande sjukdomsinsikt. Sedan försämras talförmågan och patienten kan bli apatisk och plågad av ångest och depression. Så ser sjukdomsbilden ut...

Med hjälp av nya metoder har forskare vid Sahlgrenska akademin visat att flera proteiner i ryggvätska förekommer i förändrad mängd hos Alzheimerpatienter.

Personer med allvarlig demens och med ett bristfälligt eller frånvarande språk kan under särskilda omständigheter visa sin personlighet i form av psykisk klarhet. Förutsättningar för detta studeras i en avhandling vid Umeå universitet.

Många fall av demens hos äldre upptäcks aldrig inom primärvården. Detta är olyckligt, eftersom demens idag kan om inte botas så åtminstone ofta bromsas. Det hävdar den isländska läkaren María Olafsdóttir, som nyligen disputerade vid Linköpings universitet.

Den 8 december försvarar Henrietta Hedin vid Umeå universitet en avhandling som tar upp orsakerna till demensformen Alzeheimers sjukdom, framför allt betydelsen av äggviteämnet amyloid prekursorprotein i detta sammanhang.