Demokrati
-
Utbildning och inkomst formar våra nyhetsvanor
Pengar spelar roll för att kunna prenumerera på en digital morgontidning. Lågutbildade med lägre inkomster vänder sig i stället till sociala medier för att ta del av nyheter. Det visar en ny rapport.
-
Kan ryskt inflytande urholka Sveriges demokrati?
Säkerhetspolitiken blir alltmer sammanflätad med främmande makts strategiska användning av finans- och energimarknader och opinionsbildning. Efter invasionen av Ukraina och Sveriges medlemskap i NATO, har detta blivit särskilt angeläget i Sveriges förbindelser med Ryssland.
-
Kvinnliga politiker tog mer plats under pandemin
Under pandemin fick kommunpolitikerna ställa om till digitala möten. Förändringen gjorde att kvinnliga politiker hade lättare att komma till tals om lite "hårdare" ämnen, till exempel infrastruktur och bostäder.
-
Svårt för unga att påverka klimatmöten
Ungdomar kan delta vid FN:s stora klimatmöten, men att påverka besluten som rör deras egen framtid är svårt. Ojämlika villkor och byråkrati hindrar ungas inflytande. Det visar en studie gjord vid Linköpings universitet.
-
Indien siktar på att bli världsmakt – så påverkas Sverige
Indien balanserar just nu sina strategiska intressen mellan USA, Ryssland och Kina. I en rapport från FOI analyseras hur det påverkar Sverige. – Indien importerar numera oerhört mycket olja från Ryssland och bidrar till den ryska statskassan och därmed till kriget i Ukraina. Det påverkar...
-
Lokalpolitiker gynnar egna bostadsområden vid nybyggen
Svenska kommunpolitiker är mindre benägna att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i områden där de själva bor. Istället tenderar de att flytta impopulära byggprojekt till andra delar av kommunen. Det visar ny forskning. – Politiker med makt i kommunen skyddar sina egna...
-
Valkompasser kan vässas med ny metod
Valkompasser har blivit populära när väljare vill matcha sina åsikter med partiernas. Men med en ny metod kan testerna bli både enklare och tillgängligare för fler, enligt en studie vid Stockholms universitet.
-
Demokratisk tillbakagång präglar supervalår
I mer än hälften av de länder som håller nationella val i år syns bakslag för demokratin. Men oroväckande tendenser finns också i USA, och kommande presidentval kan bli avgörande för demokratins framtid i landet. Det menar forskare bakom en ny...
-
SD-väljare förtidsröstar mer
I valen 2014 och 2018 förtidsröstade SD:s väljare i högre utsträckning än andra, visar forskning från Göteborgs universitet. Förtidsröstandet verkar ha varit en strategi för väljarna att bevara valhemligheten.
-
Hot och trakasserier mot kvinnor i politiken stör demokratin
Att politiker drabbas av hot, trakasserier och skrämseltekniker blir vanligare. Och framträdande politiker som är kvinnor trakasseras och tystas i högre utsträckning än manliga kollegor. Denna klyfta får följder för demokratin, enligt en ny...
-
Oroande gap när skolan lär ut samhällskunskap
Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.
-
Långa köer påverkade valdeltagandet negativt
Färre röstade i distrikt som hade långa köer till valurnorna under det senaste valet i Sverige. Men väntetiden kan bara förklara en liten del av minskningen i valdeltagandet.
-
Kroppskameror på ordningsvakter – en utveckling att hålla ögonen på
Ett extra vakande öga på uniformsbröstet – allt fler ordningsvakter bär så kallade kroppskameror med inspelningsfunktion. Men det finns risker med utvecklingen, bland annat gällande etik och rättssäkerhet. Och ordningsvakterna själva är...
-
Åklagares känslor är viktiga för objektiva domar
Åklagares känslor spelar en viktig roll i förundersökningar. Och medvetenhet om känslorna är inget som minskar objektiviteten och rättssäkerheten – det är tvärtom, enligt en studie.
-
Då förändrades bilden av frihetstiden och Gustav III:s tid
Heja kungen eller heja demokratin? Bilden av det förflutna förändrades mycket under 1800-talet och fram till sent 1900-tal i Sverige. Det visar en avhandling som tittar på hur frihetstiden och Gustav III:s regeringstid har beskrivits.
-
Det avgör vem som blir politiskt aktiv, exempelvis i Ryssland
Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.