Fiskar
-
Unga laxar tar större risker av läkemedelsrester
När unga laxar utsätts för rester från läkemedel ändrar de sitt beteende. Bland annat tar de större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav.
-
Vandrande mört vässar blicken
Mörtar som vandrar mellan olika sjöar har större pupiller och skarpare syn än artfränder som stannar på en plats. Anpassningen gör att fiskarna lättare får syn på mat i grumliga vatten. Det visar studie från Lunds universitet.
-
Bottenhavets ekosystem under hård press
40 års miljöövervakning visar en dyster trend i Bottenhavet. Tillståndet för näringsväven, som är viktig för balansen i Östersjöns ekosystem, har försämrats.
-
Svartmunnad smörbult skakar om livet i Östersjön
En liten aggressiv nykomling håller på att förändra ekosystemet längs Östersjöns kust. En studie från SLU visar att den svartmunnade smörbultens framfart under ytan gynnar vissa fiskarter – men det finns också förlorare.
-
Kämpigt för många fiskar i Östersjön
Den dystra trenden för abborre, gädda och gös längs Östersjöns kuster fortsätter, men i större insjöar är läget ljusare. Även rödingen har återhämtat sig och är på frammarsch, visar en rapport.
-
Ny förpackning kan minska kvicksilvret i tonfisken
Fisk är nyttigt att äta, men vissa arter som tonfisk kan innehålla giftigt kvicksilver. Forskare vid Chalmers har nu testat en ny metod att förpacka tonfisk genom att tillsätta en lösning med aminosyran cystein. Resultaten visade att upp till 35 procent av kvicksilvret kunde tas bort.
-
Rovströmmingen – en unik och matglad fisk
I Östersjöns kustområden fångas ibland ovanligt stora strömmingar, något som väckt frågor. Forskning vid Uppsala universitet och SLU kan nu visa att de storväxta fiskarna är en genetiskt unik grupp. De växer snabbt eftersom mycket småfisk som spigg hamnar i deras magar.
-
Sälens fiskmeny avslöjas med AI
Rovdjur som sälar och skarvar spelar stor roll i ekosystemet. Deras aptit på fisk väcker även heta känslor. Men vad är det egentligen för mat som hamnar i deras magar? Forskare har nu tagit artificiell intelligens till hjälp för att få säkrare svar.
-
Det här gör abborren storögd
Varför har en del abborrar stora ögon medan andra har mindre? Det har forskare tagit reda på genom att studera över 600 fiskar.
-
Sillen stressas under trålning – dör i näten
En stor del av sillen som fångas med trålare stressas till döds. Det visar en studie som kan få betydelse för fiskeindustrin.
-
Tidig fångst krymper vildlaxarna
Intensivt laxfiske på försommaren kan leda till att fiskar med anlag för att bli stora blir mer sällsynta. Det visar en ny studie från bland annat SLU.
-
Hopp för strömming på borden, trots gifterna
Strömmingen på våra tallrikar är hotad – av både gifter och storskaligt fiske. Men med en smartare fiskestrategi kan strömmingen öka igen i Östersjön. Bestånden kan kartläggas på genetisk väg och det finns metoder för att minska gifthalterna. Det finns alltså hopp om att vi ska...
-
Så läker fiskens nervceller ryggmärgsskador
Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt en viktig mekanism som gör att zebrafiskar kan reparera ryggmärgsskador. Fyndet kan få framtida betydelse för behandlingen av liknande skador hos människor.
-
Bullerkartor över Nordsjön visar hur sjöfart påverkar djuren
Undervattensbuller kan påverka djurlivet i havet på många sätt. Djur kan till exempel få svårare att kommunicera med varandra. Forskare från FOI har därför mätt ljudnivåerna i Nordsjön och gjort "bullerkartor".
-
Jäst och larver kan bli mat till odlad lax
Ett stort krux med odlad lax är det resursslukande fiskfodret. Men det kan gå att odla fisk på mer hållbart vis genom att mata fiskarna med larver och jäst istället för med fiskmjöl och sojabönor. Det framgår av en ny <a class="glossaryLink" ...
-
Det kan bromsa den oönskade spiggvågen i Östersjön
Allt fler grunda vikar i Östersjön domineras nu av fisken storspigg, snarare än av gädda och abborre. Det är ett stort problem, men det kan finnas öppningar, enligt en ny studie. Det handlar om att ge rovfiskar som gädda och abborre ökad möjlighet att...