Fiskar
-
Ökad jakt- och fisketurism – möjlighet eller hot för bygden?
En ökad jakt- och fisketurism skulle troligen inte krocka med de allmänna värderingarna i samhället. De som vill satsa på sådan turism bör dock ta hänsyn till att stödet inte är lika starkt för jakt och fiske som främst strävar efter troféer, och att lokalbefolkningen kan vara orolig...
-
Fiske efter storspigg kan vända negativ utveckling i Östersjön
Storspiggen har ökat kraftigt i Östersjön och Bottenhavet. Den är också en art som i dag saknar kommersiellt värde. Med stöd från stiftelsen BalticSea2020 ska forskare vid Umeå universitet undersöka möjligheten att fiska storspigg kommersiellt för tillverkning av fiskfoder. Fisket kan...
-
Projektet SalmoInvade studerar sportfiskets effekter på laxfisk
I samarbete med sportfiskarna ska nu en internationell grupp med forskare studera hur invaderande fiskarter påverkar lokala fiskbestånd. – Vi ska bland annat undersöka om sportfisket kan fungera som ett skydd för lokala bestånd av lax och öring, säger projektets koordinator Jörgen...
-
Beståndet av mört visar sjöförsurning över tid
Historiska data kring förekomsten av fiskarter i svenska sjöar ger en bild av hur försurning och andra miljöförändringar har har varierat. Bland annat visar beståndet av mört hur sjöförsurningen har slagit. Studien är gjord av bl a forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
-
Lax påverkas av odlingsmiljön
Det är möjligt att förbättra kvaliteten hos odlad lax genom relativt enkla metoder, visar forskning vid Göteborgs universitet. I takt med att vattenkraften i Sverige har byggts ut har mängden vild lax sjunkit kraftigt och laxar i odlingar utvecklas annorlunda jämfört med vilda laxar.
-
Vindkraftspark lockar bottenlevande fisk och ökar bullret
Vindkraftsparken Lillgrund i Öresund lockar till sig bottenlevande fisk och leder till ett ökat undervattensbuller. Det finns också tecken på att ålar kan påverkas i sin vandring till lekområdena i Sargassohavet. Det visar den rapport som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram om...
-
Bottentrålning frigör gifter
Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som...
-
Bättre fiskfällor ger färre bifångster
Fasta fiskfällor fångar för mycket småfisk. Deras chans till överlevnad efter sortering är mycket låg och på sikt kan detta hota bestånden av strömming, sik och abborre. – Redskapen kan ganska enkelt anpassas så att småfisk kan smita ut, menar Mikael Lundin, SLU i sin avhandling.
-
Fiskfoder med vete och svamp
Fiskodlare kan minska andelen fiskbaserade råvaror i fodret, men recepten måste bygga på kunskap om vad olika fiskarter kan tillgodogöra sig och tål. Rödingen kan till exempel utnyttja energin i en svamp som kan odlas på rester från pappersmassatillverkning, men den mår inte bra av stora...
-
Kommersiellt fiske styr fiskars evolution
Forskning visar att ett kommersiellt fiske som är inriktat på en särskild fiskstorlek kan orsaka genetiska förändringar hos fisken. Enligt en artikel av bl a SLU-forskaren Andrea Belgrano kan det resultera i att fisken blir mindre och att den blir könsmogen vid en lägre ålder.
-
Simma lugnt gäller inte i Arktis
Fisk som har förmåga att leva i flera havsmiljöer klarar bättre av klimatförändringen jämfört med de fiskar som bara rör sig en miljö. Det visar studier av forskare från Göteborgs universitet som publicerats i vetenskapliga tidskrifterna Polar Biology och Plos one.
-
Fiskens hälsa viktig för köttets kvalitet
Fisk är idag jordens vanligaste djur i livsmedelsproduktionen. I takt med att fisk utnyttjas alltmer har också medvetenheten om det etiska ansvaret gentemot djuren växt. Ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet och SLU har fått 10 miljoner av FORMAS för att studera välfärdsfrågor...
-
Svartmunnad smörbult sprider sig i Sverige
I år har den svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostomus), en invasiv fiskart, påträffats vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) provfisken på tre nya platser längs den svenska ostkusten; i Torhamn i Blekinge, i Bråviken och denna vecka utanför Muskö i Nynäshamn. Fiskarten lever...
-
Nyupptäckt pansarhaj var det första djuret med ansikte
Upptäckten av vad som kan vara det tidigaste kända djuret med vad vi skulle betrakta som ett ansikte beskrivs av forskare från Kina, USA och Uppsala universitet i Nature. Upptäckten ger nya perspektiv på ryggradsdjurens tidiga evolution.
-
Viktigt värna lokala torskbestånd
Nya genetiska metoder gör det möjligt att kartlägga olika fiskbestånd. Studier visar att torsk från olika bestånd inte blandar sig i den utsträckning man tidigare trott. Det är insikter som kan användas för att förvalta torsken både på Västkusten och i Östersjön.
-
Urtidsfiskar får kött på benen
Forskare från Uppsala och Australien beskriver idag i den vetenskapliga tidskriften Science musklerna hos 380 miljoner år gamla fossila fiskar, på basis av unika fossil från en fyndplats i nordvästra Australien. Fynden hjälper oss bland annat att förstå hur halsen och magmusklerna uppkom.