Hjärnan
-
Mani vid bipolär sjukdom ger förändringar i hjärnan
Patienter med bipolär sjukdom som får maniska sjukdomsskov, utvecklar mer förändringar i hjärnan än patienter utan skov. Ju fler maniska episoder patienterna upplevde, desto mer minskade hjärnbarkens tjocklek. Resultaten tyder på att bipolär sjukdom...
-
Den del av hjärnan som styr våra rörelser har kartlagts
Alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser, har nu kartlagts i en ”cellatlas”, i ett stort internationellt forskningsprojekt. Syftet är att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar, som ALS, och bidra till bättre...
-
Ljus påverkar fostret i mammans mage
Det kan finnas ett samband mellan ljus under graviditeten och hur fostrets hjärna utvecklas. Ljusstimulering under graviditeten kan på sikt bli ett sätt att förebygga neurologiska störningar senare livet, tror forskarna.
-
Placeboeffekten förstärks av gott bemötande
De allra flesta behandlingar påverkas av patientens positiva förväntningar på effekten – och av vårdpersonalens bemötande. Dessa placeboeffekter borde utnyttjas bättre inom sjukvården, menar forskare.
-
Sårbarhet i hjärnan bakom tvångsmässigt alkoholintag
Forskare har upptäckt en mekanism i hjärnan som kan förklara varför vissa blir alkoholberoende och andra inte. – En liten grupp nervceller styr om en individ klarar av att bromsa, eller inte lyckas hejda sitt alkoholintag, säger Markus Heilig, <a...
-
Strukturer i hjärnan kan hjälpa till att bekämpa hjärntumörer
Att behandla hjärntumörer är svårt på grund av de barriärer som finns runt hjärnan. Nu har forskare gjort en upptäckt som kan ändra på det.
-
Betablockerare kan återställa missbildade blodkärl i hjärnan
Betablockerare, läkemedel som används vid bland annat högt blodtryck, kan återställa blodkärlsmissbildningar i hjärnan. Det har forskare från bland annat Uppsala universitet visat i en studie på möss.
-
Vävnadsvänliga mikroelektroder avslöjar hur hjärnan fungerar
För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett...
-
Nervceller i ”bukhjärnan” kartlagda
Genom att kartlägga vilka nervceller som ingår i mag- tarmkanalens nervsystem hos möss, har forskare fått mer kunskap om hur nervcellerna bildas och vilken funktion de har. I framtiden hoppas man kunna bena ut nervcellernas roll vid olika tarmsjukdomar samt identifiera...
-
Nanopartiklar kommer lastade med läkemedel till hjärnan
En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder.
-
Lagom immunaktivering vid födseln kan skydda mot autism
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan vissa immunmarkörer i blodet hos nyfödda barn och risken att senare utveckla autism. De fann att medelhöga nivåer av en klassisk inflammationsmarkör, C-reaktivt protein (CRP), var kopplat till...
-
Laga hjärnan med friska gener
Genterapi innebär att man behandlar en sjukdom genom att lägga till eller förändra gener i vissa, eller alla, av kroppens celler. Kan det vara ett sätt att behandla hjärnans sjukdomar?
-
Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan
Vid kavernöst angiom bildas hallonliknande missbildningar i hjärnans, ryggmärgens eller näthinnans blodkärl - som blöder lätt och kan framkalla epileptiska anfall och stroke. Upptäckten att det är i venernas celler som missbildningen uppstår,...
-
Immunsvar trolig orsak när hjärnan påverkas vid covid-19
Akut sjuka i covid-19 har visat symptom på förvirring, personlighetsförändring och minnesproblem - tecken på att hjärnan är påverkad. Men det är troligen inte viruset i sig, utan snarare immunsvaret som ger upphov till förvirring och andra symtom...
-
Nyputsade råttor avslöjar hur hjärnan väljer beteende
Genom att studera vad som händer i hjärnan när råttor putsar sig, har forskare vid Lunds universitet fått ökad förståelse för vilka processer som styr hjärnans kontroll av rörelseinitiering, något som är ett stort problem för...
-
Lågintensiv daglig motion bra för äldres hjärta och hjärna
Redan måttliga mängder av lågintensiv fysisk aktivitet minskar påtagligt risken för stroke, hjärtinfarkt och förtida död på äldre dar. Det visar en ny stor studie vid Umeå universitet.