Hjärt-kärlsjukdomar

Snabb behandling med blodfettssänkande medicin efter en hjärtinfarkt kan minska risken för nya infarkter, stroke och dödsfall. Det visar en studie vid Lunds universitet.

De som jobbar i ambulans utsätts ofta för höga krav men många säger sig ändå ha en god hälsa. Trots det visar en ny studie att de har flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.

Personer med fettlever har nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. De har större risk att drabbas av leversjukdomar, men också cancer och hjärt-kärlsjukdom. Det visar en stor svensk studie.

Långtids-EKG är en tidskrävande process som kräver mycket resurser. Därför har forskare undersökt om man kan ta hjälp av AI för att analysera långtids-EKG. Resultatet visar att AI är överlägset bättre än människor på att upptäcka arytmier.

Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att även deras systrar har en ökad risk. Det kan tyda på att gener och miljöfaktorer kan spela en roll.

Testosteron förstärker inflammation och skador vid hjärtinfarkt genom att öka mängden vita blodkroppar från benmärgen. Det visar en studie. Fynden kan få betydelse för behandling av hjärtinfarkt hos både män och kvinnor. 

Allt fler unga i Sverige använder vitt snus och e-cigaretter. De marknadsförs som tobaksfria, men innehåller ofta höga halter nikotin och smaksätts på sätt som lockar nya målgrupper. Forskare har i flera studier undersökt hur riskerna med de nya nikotinprodukterna ser ut.

Ett enkelt blodprov, exempelvis på vårdcentralen, kan visa om ett nytt hjärta tolereras av kroppen. Det framgår av en avhandling från Göteborgs universitet. Många hjärttransplanterade personer kan därmed slippa dagens tidskrävande, besvärliga och obehagliga provtagningar.

Risken att drabbas av blodpropp, stroke eller hjärtinfarkt varierar mellan olika hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär. Det visar en omfattande studie, där närmare en miljon kvinnor ingick, vid Uppsala universitet.

Efter svår hjärtsvikt har hjärtat extra svårt att bilda nya muskelceller för att läka. Men med hjälp av en hjärtpump kan ett skadat hjärta lättare reparera sig själv – till och med i snabbare takt än ett friskt. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Vanliga läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar kan ha en skyddande effekt mot demens, enligt en ny studie. Däremot tycks mediciner som tas för att förebygga stroke öka risken.

Idrottsutövare har större chans att överleva ett hjärtstopp än andra. Men med fler hjärtstartare på sportanläggningar och snabbare akutinsatser skulle fler liv kunna räddas. Det visar en avhandling.

De flesta som haft en hjärtinfarkt behandlas med betablockerare, men alla patienter har inte har nytta av läkemedlet. En ny studie vid Uppsala universitet visar att de därför riskerar drabbas av biverkningar som nedstämdhet och depression i onödan.

Dödligheten i hjärtsvikt har minskat i Sverige under de senaste decennierna, visar en studie. En förklaring är att behandlingen blivit bättre, särskilt för de patienter som har nedsatt funktion i hjärtats vänsterkammare.

Patienter som fått ett nytt hjärta kan få långvariga problem med smärta och trötthet, men också sämre psykiskt mående. Men forskning vid Lunds universitet visar att samtalsstöd för att hantera olika symtom kan göra stor skillnad.

Personer som är fullt vaccinerade mot covid-19 har lägre risk att drabbas av svåra hjärt-kärlsjukdomar som kopplas till covidinfektion. Samtidigt ses viss hjärt-kärlpåverkan efter enskilda doser, enligt en studie från Göteborgs universitet.