Forskning om idrott
Rörelse och tävling – idrott ger glädje för både kroppen och hjärnan. Forskare undersöker både elitidrottare och de som tränar på sin fritid. Vad är riskerna med hård träning och varför blir en del så bra på en idrott? Det är exempel på frågor som forskare studerar. Här samlar vi forskningsresultat om idrott.
-
Mindre än hälften av paraidrottarna testas för dopning
Många paraidrottare på internationell elitnivå har aldrig blivit testade för dopning eller fått en antidopningsutbildning. Det visar en studie från Högskolan i Gävle.
-
Målmedveten träning stärker lärandet i idrott
En avhandling visar att elever utvecklas mer när idrottsundervisningen utgår från egna mål och tid för träning. – När elever upplever att de blir skickliga upplevs också undervisningen som mer meningsfull, säger forskaren Robin Lindgren Fjellner.
-
Det här avgör glid och fäste i skidspåret
Det som skiljer vallaproffsen från vanliga motionärer är att de sätter större värde på skidans egenskaper än på själva vallan. Det visar en studie som undersökt hur längdåkare tänker kring glid, snö och skidpreparering.
-
Vetenskapen bakom vintersporter
För att prestera på topp i sporter på snö och is räcker det inte längre med att ha bäst fysik. Du måste också kunna läsa, förstå och styra kontakten med underlaget. Det visar en studie som undersökt den tekniska utvecklingen inom vintersport.
-
Genetisk broms formar muskler – kan gynna elitskidåkare
Forskare har upptäckt en genvariant som styr bildningen av blodkärl i musklerna – en mekanism som påverkar prestation, hälsa och återhämtning. Varianten är vanligare bland uthållighetsidrottare än hos sprintereliten.
-
Unga idrottare pressas av träningsappar
Många elever på idrottsgymnasier använder tekniska hjälpmedel för att följa sin utveckling. Men den ökande datamängden kan också skapa stress och osäkerhet.
-
Kvinnors friidrott slog igenom – och stoppades
De andra internationella kvinnliga idrottsspelen i Göteborg 1926 blev en sportslig framgång – men väckte också starka reaktioner. Trots att arrangemanget var ett viktigt steg för jämställdhet inom friidrotten möttes det snabbt av motstånd.
-
Barns kroppsuppfattning påverkar första idrottsbetyget
Flickor som är missnöjda med sina kroppar får lägre betyg i idrott och hälsa i årskurs sex, medan elever som har stark tilltro till sin fysiska förmåga presterar bättre. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
Supportrar positiva till kommersialisering i damfotboll
Kommersiella krafter inom herrfotbollen väcker ofta kritik hos fansen, men inom damfotbollen upplevs de istället som något positivt. Det visar en studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
-
Hästsporten förändras av sociala medier
Sociala medier förändrar hästsporten. Där delas tips och råd – men också ideal som kan öka pressen på att vara perfekt.
-
Bollsport en utmaning för idrottslärare
Bollsport i skolan kan användas för att lära elever att samarbeta, men i praktiken är det inte helt lätt. Lärarna tvingas ofta balansera mellan tävlingskultur och inkludering i undervisningen, visar en avhandling.
-
Hjärna och personlighet samspelar hos fotbollsstjärnorna
En speciell förmåga att kunna planera i flera steg, lösa problem och fatta snabba beslut – men också en särskild personlighet. Det är receptet för att lyckas som fotbollsspelare på elitnivå, enligt ny forskning som letts från Karolinska institutet.
-
Familjens inkomst påverkar betyg i idrott
Barn från välbärgade och högutbildade familjer får bättre betyg i idrott – och klyftorna ökar. Det visar en avhandling som också slår hål på myten att killar presterar bättre i idrott än tjejer.
-
Fler idrottare kan överleva hjärtstopp med rätt insatser
Idrottsutövare har större chans att överleva ett hjärtstopp än andra. Men med fler hjärtstartare på sportanläggningar och snabbare akutinsatser skulle fler liv kunna räddas. Det visar en avhandling.
-
Missnöje och skador får unga att sluta med cheerleading
Mer än en fjärdedel av nuvarande samt tidigare aktiva i cheerleading uppger att de har utsatts för psykologiska övergrepp i sporten. Skador och missnöje med ledarskap anges också som problem – och som skäl till att en del slutar. Det framgår av en studie från Linköpings universitet.
-
Fler kvinnor kan fastna i nytt dopningstest
Fler män än kvinnor åker fast i dopningskontroller. Det kan bero på att testerna inte tar hänsyn till varierande hormonprofiler hos kvinnor. Men genom blodprov där normalvärden framgår kan fler fuskande kvinnor avslöjas, menar forskare vid Karolinska institutet.