Läkemedel

Vanliga läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar kan ha en skyddande effekt mot demens, enligt en ny studie. Däremot tycks mediciner som tas för att förebygga stroke öka risken.

AI har revolutionerat arbetet med att kunna ge exakt rätt medicin till varje människa, enligt forskare från Högskolan i Skövde. Med hjälp av AI kan också gamla läkemedel få nya användningsområden.

Barn vars mammor tagit epilepsiläkemedel under graviditeten får något oftare än andra en neuropsykiatrisk diagnos, till exempel autism. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet. Riskerna i absoluta tal är dock små, poängterar forskarna bakom studien.

När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar så kallade kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet studerat hur det går till inuti kalciumkanalerna när en smärtsignal kommer. Kunskapen kan enligt forskarna användas för att utveckla bättre...

De flesta som haft en hjärtinfarkt behandlas med betablockerare, men alla patienter har inte har nytta av läkemedlet. En ny studie vid Uppsala universitet visar att de därför riskerar drabbas av biverkningar som nedstämdhet och depression i onödan.

När äldre personer skrivs ut från sjukhus kan missförstånd göra att medicinerna tas fel i hemmet. Enligt en ny studie behöver samtal om läkemedel förbättras och anpassas mer efter patienterna. Även anhöriga behöver bli mer delaktiga i den fortsatta behandlingen.

För personer som utvecklar Lewykroppsdemens saknas idag effektiv behandling. Men nu visar en studie från Karolinska institutet att läkemedel mot Alzheimers sjukdom tycks kunna bromsa kognitiv försämring.

Upprepad användning av antibiotika kan ge långvariga effekter på tarmfloran. Dessutom kan den skyddande slembarriären i tarmen skadas. Det visar studier vid bland annat Umeå universitet.

Bothnia dystrofi är en form av ärftlig blindhet, särskilt vanlig i Västerbotten. Enligt en ny studie vid Karolinska institutet kan genterapi förbättra synen hos personer med sjukdomen.

Farhågor har funnits att populära diabetesläkemedel som Ozempic kan öka risken för självmord och självskadebeteende. Men enligt en studie vid Karolinska institutet finns ingen tydlig koppling.

Läkemedlet morfin används för att minska smärtor, men hur fungerar det i kroppen? Forskare vid Karolinska institutet har nu tagit reda på mer om nervprocesserna bakom smärtlindringen, något som kan få betydelse för att minska allvarliga biverkningar.

Patienter med typ 2-diabetes som behandlas med till exempel Ozempic eller andra GLP-1-analoger, tycks ha en minskad risk att utveckla demenssjukdom. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en målsökande cancerbehandling som utnyttjar kroppens egen "flaskpost" – små membranbubblor. En studie visar att behandlingen minskar tumörers tillväxt och förbättrar överlevnaden hos möss.

Forskare kan ha hittat ett nytt sätt att behandla fetma med läkemedelssubstanser som riktar in sig på cellernas kraftverk, mitokondrierna. Det visar en studie på möss.

Farhågor har funnits att paracetamol under graviditeten kan öka risken för att barnet får autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning. Men nu visar en stor studie att det inte finns någon koppling mellan det smärtstillande läkemedlet och neuropsykiatriska diagnoser.

Allt fler använder läkemedel med GLP-1-analoger mot diabetes och fetma, men farhågor har funnits att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Men enligt en stor studie från Karolinska institutet finns ingen koppling till cancerformen.