Litteratur
-
Läslust försvinner i högstadiet
Intresset för att läsa minskar hos svenska ungdomar. Samtidigt finns en medvetenhet hos lärare om vikten av att väcka och bibehålla läslusten istället för att kräva den. Det säger forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.
-
Litteratur språngbräda till bättre läsförståelse
Lärare i Norden använder gärna skönlitteratur i undervisningen, men målet med läsningen skiljer sig åt. I de svenska klassrummen ligger fokus främst på att stärka elevernas läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.
-
Hotfull teknik i barnböcker
Ny teknik, som sociala medier, blir alltmer självklara inslag i barn- och ungdomsböcker. Men i böckerna framställs tekniken ofta som farlig. – Det är påtagligt att det finns en negativ bild av tekniken, säger forskaren Jakob Olsson vid Karlstads universitet.
-
Döden är blå eller ett djur i svenska barnböcker
Att döden är blå eller ett flygande djur är de vanligaste sätten att illustrera döden i svenska barnböcker, visar en ny studie. Bara sex av tio böcker använder ordet ”död”. I övriga böcker kan det stå att någon...
-
Små förlag allt viktigare för översatt litteratur
Många Nobelpristagare ges ut av mindre förlag. De små förlagen har även fått betydelse för att kvinnliga författares böcker ska översättas och nå en svensk publik, visar en avhandling.
-
Muminvärlden, en sagovärld fylld av miniatyrer
Tove Jansson använde många uttrycksformer i sina verk, men miniatyren är något som återkommer i alla. Det menar litteraturprofessorn Björn Sundmark. Ett exempel är "det osynliga barnet". Ett annat är förstoringsglaset som dyker upp och...
-
Därför skräms vi – här är skräckteman genom tiderna
Halloween! Läge att karva pumpor, rota fram skelettdräkten, fylla på godisförrådet – och kanske avnjuta en skräckfilm eller en skräckbok? Skräckberättelser har alltid funnits men förändras i viss mån med tiden. Här ger...
-
Det går lika bra att läsa med öronen
Ljudboken har beskrivits som ”fusk” och anklagats för att driva litteraturen mot botten. Men är det egentligen någon skillnad på att lyssna på en bok och att läsa den?
-
Klimatkrisen ger litterärt liv åt syndafloden
Flodvågor, dammar som brister, höjda havsnivåer och hot mot mänskligheten. Trenden med översvämningsberättelser märks även i svensk samtidslitteratur, visar en avhandling.
-
Bokcirkel med högläsning kan få patienter att må bättre
Högläsning och litteratursamtal i grupp kan väcka läslust, men även gynna vissa patientgruppers mående. Framgången bakom metoden Shared Reading handlar om samtalens upplägg, enligt en studie.
-
Kvinnliga doldisar lyfts fram i eget lexikon
Kvinnor har bidragit till många samhällsförändringar, men deras insatser kan ha fallit i glömska. Det ville forskare ändra på genom att låta 2000 historiska kvinnor ta plats i ett lexikon.
-
Sexskildringar i svensk litteratur utmanade gränser
Erotik, sex och pornografi i den svenska litteraturen har närstuderats i en avhandling vid Lunds universitet. Och i flera romaner ryms både finurliga omskrivningar och frispråkiga sexskildringar som flyttade gränserna för vad som gick an. Dessutom myntas ett helt nytt...
-
300 år gammal litteraturgåta kan vara löst
Diktarpseudonymen Skogekär Bergbo har gäckat litteraturvetare i över 300 år. Nu pekar forskning mot att en förmodad upphovsman till diktverken får träda tillbaka. Istället kliver en bror fram ur historiens skuggor.
-
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande
Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det...
-
Vampyrer, zombies och väsen hjälper oss hantera vår egen skräck
Svensk skräck har rönt framgång internationellt, som John Ajvide Lindqvists vampyrroman Låt den rätte komma in. Något som utmärker skräckgenren är att den ofta speglar människors ångest. Men den kan också hjälpa människor att...
-
Nobelpriset i litteratur – forskarnas favoriter
Salman Rushdie, Sofi Oksanen och Ngũgĩ wa Thiong'o – det är några av namnen som nämns när forskare vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet tippar vinnaren av Nobelpriset i litteratur 2022.