Pedagogik
-
Betyg i årskurs 4 – men varför då?
I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i...
-
Skönlitterära böcker lär elever historia
För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna och få en känsla för historiens tid och rum. Men, med hjälp av skönlitterära berättelser har eleverna möjlighet att identifiera sig med karaktären i boken och på så sätt leva sig in i andra tidsepoker.
-
Tidiga insatser viktigt för elever med svenska som andraspråk
Många elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk behöver extra stöd för att utveckla en god läsförmåga. Det visar en stor studie från Linnéuniversitetet.
-
Lärares identitet utmanad av digital undervisning
Pandemin gjorde att undervisning flyttades från fysiska lärosalar till digitala forum. Men forskning visar att det digitala formatet gör det svårt för lärare att använda hela sin person – med kropp, röst och ögonkontakt.
-
Ny metod ger barn bättre koll på matematik
Förskolebarn som lär sig att se och förstå tal blir bättre på matematik jämfört med det traditionella sättet att räkna upp och ner. Det visar forskning om en ny metod.
-
Hyrlärare sätter fingret på lärarbristen
Allt fler kommuner och skolor, främst i storstäderna, har blivit beroende av bemanningsföretag för att täcka sina vikariebehov, visar en studie från Malmö universitet.
-
Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan
Nyanlända barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Även i svenska.
-
Elever lär sig bättre när kemiläraren använder visuella grepp
Visuella representationer, som kemiska formler och experiment, spelar stor roll i kemiundervisningen. Både vilka, och hur de används, påverkar elevers meningsskapande i kemi.
-
Klassrum som inkluderar alla – viktigt för inlärningen
Ett inkluderande klassrum där både lärare och elever blir erkända - både socialt och pedagogiskt - är grunden för att i nästa steg uppnå lärandemålen, menar Goran Basic, docent i sociologi vid LInnéuniversitetet.
-
Undervisning i hållbar utveckling kräver aktiv handling
Elever bör tränas att omsätta sina kunskaper om hållbar utveckling i praktisk handling för att förstå vad som menas med begreppet. Till exempel genom att skapa och genomföra egna projekt.
-
Kreativitet centralt i läraryrket
Kan man se på lärarrollen som en slags designer – och kan lärare jobba likt designern för att ta sig an problem i undervisningen? Det har forskaren Elisabeth Rolf, vid Stockholms universitet, undersökt.
-
Skrivkramp i skolan
Då och då blossar debatten om skrivkris upp. Skriver unga så illa att de har svårt att klara högskolestudier och arbetsliv? Nja, säger forskarna. På sätt och vis har skrivförmågan aldrig varit bättre.
-
Elever presterar bättre när undervisningen flyttar ut
Skolor som flyttar undervisningen utomhus kan förvänta sig en rad positiva effekter. Förutom minskad smittspridning visar forskning att undervisning i utemiljö snabbt förbättrar elevers koncentration, arbetsminne och studiemotivation. Elever som får naturen som klassrum är mindre stressade,...
-
Ljudning är A och O för att knäcka läskoden
Det finns många sätt att lära barn att läsa – men bara ett som har stöd i forskningen. Den metoden bygger på att barnen ska lära sig att ljuda bokstäverna och det är också den enda metod som bevisat kan hjälpa barn med läs - och skrivsvårigheter. Trots det kan läsinlärningen i...
-
Innehåll viktigare än skärmtid för små barn
Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de...
-
För smart för skolan
Att ha särskilt lätt att lära, och brinna för att lära sig mer. Kan det någonsin vara ett problem? Ja, i skolan riskerar särskilt begåvade barn bli ledsna och omotiverade elever – och till och med mobbade för sin snabbtänkthet. Och att vara smart innebär inte per automatik lysande...