Forskning om politik
Hur ska vården och skolan utformas? Vad ska vara lagligt och inte? Sådana frågor avgörs genom politik. När forskare undersöker politik studerar de bland annat åsiktstrender i samhället, varför vi ibland tycker så olika och hur politiska system fungerar. Här hittar du forskning om det.
-
Gamla teorier formar syn på mammor och pappor
Trots ett starkt jämställdhetsfokus i Sverige under 2000-talet fortsatte anknytningsteorin att beskriva mamman som barnets främsta omvårdnadsperson, och pappan som den sekundära. Det framgår av en doktorsavhandling vid Umeå universitet.
-
Unga kvinnor är vänster och unga män höger
Allt fler unga män placerar sig till höger politiskt, medan unga kvinnor står mer till vänster – en klyfta som vuxit sedan 2016. Det är några av fynden i en rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
-
Massor av kök rivs ut i onödan
I Sverige slängs mängder av bra kök, inte minst i hyresrätter. Det är ett slöseri som går att stoppa, menar byggforskaren Ulla Janson vid Lunds universitet. – Jag har själv sett hundra år gamla kök med stommar i perfekt skick som rivits ut och ersatts med uppblåsta masonitskivor.
-
Därför ogillar folk koldioxidskatt
En koldioxidskatt skulle vara effektiv och billig, men trots det visar en studie att få vill se en sådan skatt. Anledningen är att det upplevs som personligt kostsamt och studien visar att det spelar en stor roll hur skatter presenteras för människor.
-
Klimatförnekare använder sig av vetenskaplig estetik
Klimatförnekare framställer ofta sig själva och sitt eget budskap som rationellt och objektivt, snarare än ideologiskt, genom att skapa en aura av vetenskaplighet. En studie visar att de för att förstärka och legitimera sitt budskap bland annat använder en vetenskaplig estetik med grafer,...
-
Majoritet vill att skolan ska fokusera på demokrati och jämlikhet
En majoritet av svenskarna tycker att skolans viktigaste uppgift är att fostra demokratiska medborgare, visar en studie. Forskare tycker att debatten om skolan behöver bli mer saklig och mindre fixerad vid betyg och konkurrens.
-
Synen på utanförskapsområden har förändrats inom politiken
Politiken i utanförskapsområden har förändrats de senaste decennierna. Till en början handlade insatserna i områdena ofta om att främja samarbete mellan boende, kommun och andra institutioner. Nu, 35 år senare, har politiken blivit mer auktoritär, menar forskaren Henrik Örnlind.
-
Utbildning och bostadsort avgör hur unga röstar
Utbildningsnivå och var man bor – stad eller landsbygd – spelar i dag en större roll för ungas benägenhet att stödja radikala högerpartier än tidigare. Det visar en avhandling vid Stockholms universitet.
-
Hemlig nazistlista avslöjas – svensk historiker bakom upptäckten
En hemlig lista på 774 nazikollaboratörer har skapat politisk storm i Kanada. Skandalen briserade när en 98-årig veteran hyllades i parlamentet – och en kanadensisk forskare avslöjade sanningen i en tweet.
-
Kinas kommunistparti har stärkt kontrollen över företag
De senaste 15 åren har det kinesiska kommunistpartiet kopplat ett starkare grepp över privata företag. Genom olika påtryckningar pressas företagen att anpassa sig efter partiets önskemål. Det visar en rapport från FOI.
-
Brasilien siktar på mer inflytande i världen
Brasilien är redan en regional stormakt, men har större ambitioner än så. Enligt en rapport från FOI utmanar landet västvärldens dominans och vill stärka sitt inflytande globalt.
-
Ryska lagar mot barnfrihet skapar rädsla
En ny lag i Ryssland som förbjuder ”propaganda för barnfrihet” har väckt internationell uppmärksamhet och anses av forskare vara ett led i statens ökande kontroll av befolkningen. Lagen riskerar att ytterligare förstärka rädsla och självcensur i Ryssland, säger forskare vid...
-
Riksdagspolitikerna mindre långrandiga – satsar på slogans
De politiska talen i riksdagen har blivit hälften så långa under loppet av hundra år. Talen innehåller också fler politiska slogans jämfört med hur det var för ett antal årtionden sedan, visar en genomgång från Malmö universitet.
-
Kan ryskt inflytande urholka Sveriges demokrati?
Säkerhetspolitiken blir alltmer sammanflätad med främmande makts strategiska användning av finans- och energimarknader och opinionsbildning. Efter invasionen av Ukraina och Sveriges medlemskap i NATO, har detta blivit särskilt angeläget i Sveriges förbindelser med Ryssland.
-
Kvinnliga politiker tog mer plats under pandemin
Under pandemin fick kommunpolitikerna ställa om till digitala möten. Förändringen gjorde att kvinnliga politiker hade lättare att komma till tals om lite "hårdare" ämnen, till exempel infrastruktur och bostäder.
-
Forskare varnar för digitala centralbanksvalutor
För att slå mot konkurrensen från kryptovalutor vill många centralbanker skapa egna digitala valutor. I Sverige diskuteras en "e-krona". Men sådana valutor kan bli problematiska, menar nationalekonomen Thomas Marmefelt vid Södertörns högskola. – De kan bli ett praktiskt redskap för...