Politik
-
Hundvisslan – det dolda budskapet i politiken
"Hundvissling", att skicka ut dolda budskap som bara "hörs" av vissa i befolkningen, är ett grepp som kan användas av politiker. Det har inte studerats mycket i Sverige. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan greppet mycket väl fungera på svenska väljare.
-
Arbetarklassen är starkt underrepresenterad i politiken
Personer ur arbetarklassen är sällsynta i riksdagen och överlag ovanliga i politiken jämfört med andra. En ny studie från Uppsala universitet och Stockholms universitet har undersökt möjliga förklaringar till det. Den visar att arbetarnas frånvaro inte kan förklaras av kompetens,...
-
Indien siktar på att bli världsmakt – så påverkas Sverige
Indien balanserar just nu sina strategiska intressen mellan USA, Ryssland och Kina. I en rapport från FOI analyseras hur det påverkar Sverige. – Indien importerar numera oerhört mycket olja från Ryssland och bidrar till den ryska statskassan och därmed till kriget i Ukraina. Det påverkar...
-
Privata arbetsförmedlare kostar mer – men ger inte fler jobb
Allt fler som söker jobb slussas till fristående arbetsförmedlare, via den statliga Arbetsförmedlingen. Men de privata aktörerna kostar mer – och bidrar inte till att fler får jobb. Det visar en ny IFAU-rapport.
-
Så har Ryssland påverkat Ukrainas och Georgiens politik i 30 år
Att bedriva utrikespolitik i tidigare sovjetiska länder är ofta svårt, eftersom Ryssland inte accepterar den nya ordningen. Det visas i en ny avhandling från Uppsala universitet. Ryssland har lagt sig i politiken i Ukraina och Georgien otaliga gånger sedan Sovjetunionens fall – men...
-
Många säger ja till ransonering av kött
Att ransonera kött och bränsle kan effektivt minska konsumtion med stor klimatpåverkan, enligt forskning från Uppsala och Göteborgs universitet. Drastiska åtgärder, kan tyckas – så vad säger allmänheten? Ja, närmare fyra av tio av de tillfrågade i en rad länder uppger att de skulle...
-
Väljarna straffar inte regeringen för klimatpolitiken
Politiker oroar sig för att förlora i popularitet och inte bli omvalda om de sjösätter tuffa klimatåtgärder. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan den rädslan vara ogrundad. Väljarstödet verkar inte påverkas mycket alls, enligt forskarna – som har studerat det som har...
-
Lokalpolitiker gynnar egna bostadsområden vid nybyggen
Svenska kommunpolitiker är mindre benägna att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i områden där de själva bor. Istället tenderar de att flytta impopulära byggprojekt till andra delar av kommunen. Det visar ny forskning. – Politiker med makt i kommunen skyddar sina egna...
-
Medier ställer sällan kritiska frågor om Sveriges miljardärer
Mediernas rapportering om svenska miljardärer ifrågasätter sällan den ekonomiska ojämlikheten. Det framgår av en avhandling vid Örebro universitet.
-
Allt svårare för Putin att upprätthålla fasaden
Utgången av det ryska presidentvalet är given, men ju mer förtrycket tilltar desto mer sårbart blir på sikt systemet som upprätthåller det. Det skriver Derek Hutcheson, professor i statsvetenskap, i en artikel om de senaste årtiondenas ryska val.
-
Bilden av Sverige har förändrats i USA
I USA har det länge, bland många, funnits en bild av Sverige som ett fredligt land med ett välfungerande välfärdssystem – ett land som hittat en balans mellan kapitalism och socialism. Men den bilden har förändrats.
-
Koldioxidskatt är ett effektivt sätt att minska utsläpp
Koldioxidskatten fungerar. Utan den skulle utsläppen från industrin vara betydligt högre i Sverige. Men det finns mer att göra för att minska utsläppen, enligt en studie från KTH.
-
SD-väljare förtidsröstar mer
I valen 2014 och 2018 förtidsröstade SD:s väljare i högre utsträckning än andra, visar forskning från Göteborgs universitet. Förtidsröstandet verkar ha varit en strategi för väljarna att bevara valhemligheten.
-
Hot och trakasserier mot kvinnor i politiken stör demokratin
Att politiker drabbas av hot, trakasserier och skrämseltekniker blir vanligare. Och framträdande politiker som är kvinnor trakasseras och tystas i högre utsträckning än manliga kollegor. Denna klyfta får följder för demokratin, enligt en ny avhandling.
-
Gemenskap kommer inte automatiskt
Att blanda människor med olika bakgrund räcker inte för att skapa sammanhållning och integration. Det kan rentav leda till motsatsen, enligt en studie från Malmö.
-
Oroande gap när skolan lär ut samhällskunskap
Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.