Rymden
-
Bättre kommunikation i rymden med superkänslig mottagare
Forskare på Chalmers skapat ett system som kan leda till bättre rymdkommunikation. Systemet innehåller bland annat en rekordkänslig mottagare som kan ta emot bilder och filmer från rymden utan att så mycket information går till spillo.
-
Svarta hål – därför är de så svåra att förstå
Svarta hål har gäckat forskare i över 100 år. Länge var det osäkert huruvida de ens existerade. Idag vet man att de är universums mörkaste plats – och samtidigt dess starkaste ljuskälla. De svarta hålen är vårt främsta laboratorium för teoretisk fysik.
-
Fler svarta hål än väntat i universums barndom
Astronomer vid Stockholms universitet har upptäckt fler svarta hål från tiden när universum var mycket ungt. Det här ger nya ledtrådar till förståelsen av hur supermassiva svarta hål bildades genom stjärnkollapser.
-
Stjärnas bubblande yta fångad på bild
Gasbubblor ligger bakom det gryniga utseendet på vår egen sols yta. Nu har astronomer för första gången tagit spektakulära bilder av en ännu större stjärna − med gigantiska bubblor. De har också kunnat följa deras böljande rörelser.
-
Vinglig exoplanet bryter mot mönster
Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en speciell exoplanet. Den sticker ut genom sina vobblande rörelser i omloppsbanan. Det mystiska rörelsemönstret tyder på att planetsystem kan vara mer komplexa än vad forskare tidigare trott.
-
Is viktigt när större planeter bildas
Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. En ny avhandling vid Lunds universitet visar att is spelar en avgörande roll för att små himlakroppar ska nå en viss storlek och växa till svulstiga planeter.
-
Jordliknande exoplanet kan ha en atmosfär
En jordliknande exoplanet har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet. Observationerna har gjorts med hjälp av rymdteleskopet James Webb.
-
Simulering ger säkrare svar om galaxernas barndom
Superdatorer kan göra simuleringar av hur galaxer, stjärnor och planeter bildades, men modellerna har haft en del brister. Nu har forskare rättat till felkällor för att kunna göra supersimuleringar.
-
Mysteriet är löst – supernovan blev en neutronstjärna
Vad hände efter att supernovan SN 1987A exploderade? Efter nära fyra decennier har James Webb-teleskopet gett astronomerna ett efterlängtat svar. Det bildades en neutronstjärna.
-
Stamceller utforskas under rymdresa
Hur påverkas stamceller av tyngdlöshet? Det vill forskare vid Uppsala universitet ta reda på. Flera miljoner stamceller har därför följt med till den internationella rymdstationen ISS, där experiment ska utföras av astronauter.
-
Så klarar kroppen en resa till Mars
Musklerna förtvinar och immunförsvaret försvagas i tyngdlöshet. Och ingen vet hur rymdstrålningen påverkar oss i längden. Forskare undersöker hur vår biologi skulle klara den långa resan till Mars.
-
Exploderande stjärna blev svart hål – och sög in följeslagare
Astronomer har fått ökad förståelse för hur svarta hål bildas. En studie visar hur en exploderande supernova drivs av ett svart hål som konsumerar en stjärnkompanjon.
-
Molekyler visar vägen till stjärnfabriker i avlägsna galaxer
Forskare har studerat två starkt lysande galaxer där stjärnor bildats i snabb takt. Här finns spår av många olika molekyler, som kan bli viktiga ledtrådar till galaxernas beteende i universums tidiga fas.
-
Omtvistad krater på Grönland orsakad av jättemeteorit
Gåtan är löst. Forskare kan nu slå fast att Maniitsoq-strukturen på sydvästra Grönland är en krater efter en jättemeteorit som slog ned för tre miljarder år sedan.
-
Mystiska bebisstjärnor i Vintergatans mitt har daterats
Forskare har lyckats få ny kunskap om tre stjärnor i Vintergatans hjärta. Stjärnorna är ovanligt unga och har en förbryllande kemisk sammansättning.
-
Astronomer kan ha upptäckt ett flimrande svart hål
Astronomer har upptäckt en avlägsen himlakropp som ger i från sig korta ljusglimtar. Det flimrande fenomenet kopplas till ett litet svart hål i en fjärran galax.