Skola

Med inspiration från hur människor rör sig under en hårdrockskonsert, har ett internationellt forskarteam lett från Uppsala universitet undersökt rörelser i folkmassor med hjälp av matematik och visar i en studie hur man kan identifiera riskzoner innan katastrofen sker.

En varierad undervisning, uppgifter som upplevs som meningsfulla och bedömning via täta och nära relationer med lärarna. Det är faktorer som motiverar elever att prestera bättre i skolan, vilket framgår av en studie vid Göteborgs universitet.

Forskare på Örebro universitet ska i samarbete med lärare i matematik ta fram nya sätt att utnyttja datorer i undervisningen. – Med ny teknik behöver inte eleverna lägga så mycket tid på att räkna tal. Istället finns möjligheterna till att visa hur matematiken konkret kan användas,...

Om de ord som används i PISA skiljer sig mycket från de ord elever är vana vid i svenska matteböcker finns det en risk att läsförmåga och inte matematikförmåga testas. Forskning vid Umeå universitet visar att det finns behov av undervisning i hur det går till att läsa...

Att få möta kreativa uppgifter under träning av matematik ger en tydlig effekt för alla elever, både duktiga och svaga, visar forskning vid Umeå universitet. – Alla elever som varit med i våra försök har gynnats, och tvärt emot den gängse uppfattningen verkar det vara de...

Det senaste årens flyktingströmmar har aktualiserat skolgången som en viktig förutsättning för en lyckad integration. I en ny avhandling vid Umeå universitet konstaterar Michael Lindblad att det är viktigt att ta vara på ungas egna erfarenheter för att bättre förstå problematiska...

Över hälften av 937 niondeklassare i Borås sover mindre än vad som är nyttigt för kroppen och i alla parametrar har tjejer sämre resultat än killar. Det visar en sömnstudie som Malin Jacobsson och Anna Hederström har sammanställt i sitt examensarbete vid Högskolan i Borås.

Den nya matematikundervisningen som skulle ge elever på yrkesinriktade program kunskaper som förberedde dem för arbetslivet, har i många fall inte lyckats. Det visar en ny avhandling, fem år efter att reformen infördes. Till stor del finns bristerna i lärarnas samarbete.

Lärares pedagogiska takt och hållning är avgörande i en lärare-elevrelation som vilar på respekt och tillit. Forskning från Göteborgs universitet synliggör detaljrikt hur detta sker mellan lärare och elev, något som tidigare varit outforskat inom klassrumsforskningen.

En japansk lärare går inte igenom ett matematikproblem, utan låter eleverna fundera först - och gissa sig fram. Läraren låtsas vara en icke-auktoritet: "Jaså säger du det.." Är det sant..?" "Men titta det här verkar ju fungera..." Gissningsmomenten leder till ett rationellt tänkande,...

Bristen på lärare är stor – och ökar. Varje år examineras omkring 8000 nya lärare, men enligt Skolverket skulle dubbelt så många lärare behöva examineras. Men utbildas de i rätt ämnen? UKÄ:s senaste rapport visar var behoven är störst.

I framtidens skola finns inga gränser mellan olika ämnen. Eleverna arbetar i projekt där de sammanställer information och skapar nya lösningar. Förutsättningen för deras arbete är digital teknik. Det är digitaliseringskommissionens ordförande, Jan Gulliksens förhoppningar när han...

Det är avgörande för demokratin att redan i grundskolan lära ut programmering. Utan förståelse för vad som får internet, telefonerna och banktjänsterna att fungera saknas möjlighet att påverka samhället. Det är både forskare och lärare övertygade om.

En dator till varje elev behöver inte alls innebära att eleverna lär sig mer. Tvärtom kan det göra att elevernas kunskaper försämras. Avgörande för resultaten är hur datorn används i undervisningen. Det visar både svensk och internationell forskning.

Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt hur läsning påverkas av digitala medier.

Samspelet i förskolegruppen, sammanhangets betydelse och förskollärares förmåga att synliggöra matematiska aspekter stimulerar barn till att använda och utveckla sin grundläggande matematiska förståelse. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.