Skola
-
Klassrum som inkluderar alla – viktigt för inlärningen
Ett inkluderande klassrum där både lärare och elever blir erkända - både socialt och pedagogiskt - är grunden för att i nästa steg uppnå lärandemålen, menar Goran Basic, <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" ...
-
Fysisk aktivitet ökade koncentrationen i klassrummet
Pulshöjande aktiviteter tycks positiva för inlärningen, visar forskning från Högskolan i Halmstad. Eleverna upplevde också att de fick lättare att koncentrera sig och blev gladare.
-
Undervisning i hållbar utveckling kräver aktiv handling
Elever bör tränas att omsätta sina kunskaper om hållbar utveckling i praktisk handling för att förstå vad som menas med begreppet. Till exempel genom att skapa och genomföra egna projekt.
-
Diskussioner mellan lärare krävs för likvärdig bedömning
Att lärare utvecklar sin förmåga att göra bedömningar, till exempel genom diskussioner med varandra, skulle kunna ge mer rättvisa betyg för eleverna. Det visar forskning om elevers kompetens i tyska.
-
Varför väljer flickor bort matematik i skolan?
I skolan presterar flickor i allmänhet bättre än pojkar i matematik. Ändå väljer de sällan utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik. Är flickors "relativa förmåga" förklaringen?
-
Mobbning minskar med moraliskt ansvarsfulla klasskamrater
Mobbning är inte lika vanligt i klasser där elever tror att deras klasskamrater utan undantag tycker att mobbning är fel, att den som utsätts far illa och att de som mobbar inte kan skylla ifrån sig.
-
Kritisk läsning inte bara källkritik
Ofta när elever i svenskämnet blir ombedda att göra en kritiskt granskning av en text pekar de på om källan är pålitlig eller ej. Textens innehåll lämnas däremot i många fall utanför granskningen.
-
Kreativitet centralt i läraryrket
Kan man se på lärarrollen som en slags designer – och kan lärare jobba likt designern för att ta sig an problem i undervisningen? Det har forskaren Elisabeth Rolf, vid Stockholms universitet, undersökt.
-
Aktiva inlärningsmetoder stärker minnet
Vilken metod för inlärning som används i skolan påverkar hur elevernas hjärnor aktiveras när de testas på sina kunskaper. Elever som undervisats med aktiva lärandemetoder hade högre aktivitet i områden i hjärnan som kopplas till...
-
Psykiska problem som ung ger risk för utanförskap som vuxen
Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna – jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa. Och det är olika sorters psykiska problem som...
-
Spelbaserad kompetensutveckling ökar lusten att lära
När spelelement som regler, nivåer, poäng och medaljer infogas i fortbildningskurser ökar motivationen hos deltagarna. Den tydliga strukturen och återkopplingen i form av att nå nya nivåer och vinna medaljer uppfattas som innovativt och engagerande.
-
Digitala läromedel stänger ut lärare
Digitala läromedel som är utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna blir delaktiga.
-
Egen skoldator ger liten effekt på studieresultaten
Mellanstadieelever som får en egen dator i skolan når varken bättre eller sämre resultat i matematik och engelska än andra elever. Däremot finns det en tendens till något förbättrade studieresultat i svenska.
-
Undervisningen i programmering för ytlig
I skolan får elever experimentera och lära sig hur man bygger och kodar föremål, men de får ingen generell förståelse för hur programmerade vardagsföremål är uppbyggda och fungerar.
-
Så tänker gymnasieelever om religion
I sociala medier sprids desinformation om religion, men här finns också igenkänning. Nyhetsmedier, film och tv-serier ger däremot ofta en stereotyp bild. Gymnasieelevers möte med religion beskrivs i en ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" ...
-
Betygshets i skolan ger ökad stress och ohälsa
Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg.