Forskning om hälsa & medicin

Kvinnor som ofta sökte vård för återkommande symtom före pandemin hade större sannolikhet att senare få diagnosen postcovid. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

GLP-1-läkemedel, som ofta används för att behandla diabetes och obesitas, kopplas i en ny stor studie till minskad sjukfrånvaro och ett minskat behov av sjukhusvård för psykisk ohälsa hos personer med depression eller ångest.

Snus ökar i popularitet, inte minst bland unga kvinnor. Samtidigt visar en ny avhandling att snusande kan öka riskerna i samband med kirurgiska ingrepp.

Människor som går eller cyklar i omkring 20 minuter till och från jobbet har generellt mindre åderförkalkning i hjärtats kärl, enligt en ny studie. Sambandet finns kvar även när forskarna tar hänsyn till hur fysiskt aktiva samma personer är på fritiden.

Covid-19 kan försvaga immunförsvaret och öka risken för andra infektioner, till exempel körtelfeber. Fler effekter av coronaviruset kan även komma på sikt, enligt forskare bakom en ny studie.

Beteendeförändringar hos äldre, som depression, irritabilitet eller apati, kan uppträda långt före en demensdiagnos. Det framgår av en ny studie från bland annat Karolinska Institutet. Fynden kan på sikt ge ledtrådar om vilka människor som löper högre risk att utveckla demens.

Det finns en väg tillbaka efter långvarig trötthet. I en studie beskriver tidigare långtidssjukskrivna avgörande steg i återhämtningen – från hopplöshet till nya sätt att hantera kroppen och vardagen.

Antibiotikabehandling kan påverka tarmbakteriernas sammansättning under lång tid. En studie vid Uppsala universitet visar att vissa antibiotikatyper kan ha en effekt på tarmfloran i upp till åtta år.

Äldre döva människor blir ibland tvungna att försöka läsa läppar eller skriva lappar i kommunikationen med vårdpersonal. Men en mobil grupp bestående av döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden, enligt en studie från Jönköping University.

Tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan är närmare besläktade än man tidigare trott. En ny studie visar att de allvarliga hjärntumörerna hos barn kan uppstå från samma typ av cell – en upptäckt som kan leda till mer riktade behandlingar.

Under covid-19-pandemin fanns en oro för att barn med cancer skulle drabbas av försenade diagnoser och störningar i behandlingen, men trots en ansträngd vårdsituation förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil.

Antikolinerga läkemedel, till exempel vissa antidepressiva mediciner, kan påverka hjärtats reglering. En studie visar att personer med stor användning har betydligt högre risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Unga vuxna konsumerar mer läkarvård när den finns tillgänglig via vårdappar, så länge de inte behöver betala patientavgift. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Vissa personer har drabbats av långvarigt smakbortfall efter covid-19. Forskare kan nu visa att orsaken är störningar i smakceller som normalt ger upplevelser av sött, beskt och umami.

Korta men intensiva pass kan vara mer effektivt för äldre än traditionell konditionsträning. Det visar en avhandling vid Umeå universitet.

Vaccination mot hpv minskar risken för livmoderhalscancer under minst 18 år, visar en studie. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.