Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Nej, amning skyddar inte mot allergi och astma
Allergiproblem och astma kan inte förebyggas med amning, vilket länge varit omdebatterat. Snarare kan amning öka risken för hösnuva och eksem, enligt Uppsalaforskare. Men det finns andra positiva effekter.
-
Gener påverkar vad vi väljer att titta på
Vad vi tittar på styrs av våra gener, har forskare upptäckt. Det här bidrar till kunskap om hur våra gener påverkar hur vi tar oss an världen och därmed formar vår egen livsmiljö.
-
Smörsyra kan bli behandlingsmetod vid IBS
IBS-patienter har en lägre andel av de bakteriearter som kan producera smörsyra i tarmen. Detta kan också vara en bidragande orsak till att man drabbas av sjukdomen. Forskare ska nu studera hur smörsyran påverkar tarmen och om den kan användas för att ta fram...
-
Oväntat långvarig risk för återfall i bröstcancer
Kvinnor med östrogenreceptor-positiv bröstcancer har en betydande risk för återfall så långt som 20 år efter diagnos, visar en ny studie. Läkare och patient bör därför diskutera om hormonbehandlingen ska förlängas för att...
-
Gåtan om ön Ikarias pigga 100-åringar kan få en lösning
Är det den sociala samvaron, det stressfria livet eller genetiken? Det kan ingen säga. Men faktum är att på den grekiska ön Ikaria blir invånarna riktigt gamla. Nu vill en grupp Örebroforskare undersöka varför.
-
Barn och föräldrar mår bättre med program mot psykisk ohälsa
Förebyggande program har positiva effekter för personer som är i riskzonen för psykisk ohälsa – även för personer som ännu inte identifierats med riskfaktorer eller symptom. Detta gäller både förebyggande föräldraprogram och...
-
Gelatin påskyndar läkning vid akut hjärnskada
Gelatin påskyndar hjärnvävnadens läkning och minskar nervcellsskador vid elektrodimplantat, men först nu börjar forskarna förstå hur detta går till. Kunskapen om gelatinets gynnsamma effekter kan få betydelse vid hjärnkirurgi, men även...
-
Dåligt humör hos katten kan bero på artros
Dåligt humör hos katten kan bero på artros och kronisk smärta. Men det är inte alltid lätt för veterinären att ställa diagnos. Forskare vid SLU har därför tagit fram en särskild diagnosmetod för att mäta hur katten sätter...
-
Slemhinnorna under luppen
Mukus är det sekret som skyddar och gör våra slemhinnor elastiska. Det är kroppens mjukaste material, och svårt att jobba med i labbmiljö. Nu har forskaren Javier Sotres hittat ett sätt att mäta slemhinnornas tidigare okända egenskaper.
-
Svårare för kvinnor efter galloperation
Livskvaliteten är sämre hos kvinnor som genomgått operation för återkommande gallstensanfall än hos män. En orsak kan vara att läkarna misstolkar kvinnornas magbesvär före operationen.
-
Här uppstår Alzheimers sjukdom
Nu vet forskarna att Alzheimers sjukdom börjar i en av hjärnans inre delar – i det så kallade default mode-nätverket. Upptäckten kan ge bättre diagnoser framöver och är en viktig del i att förstå sjukdomens uppkomst.
-
Fritt fram fortsätta med fluor
Att fluorid är bra för tänderna är välkänt. Tidigare forskning har antytt att det finns ett samband mellan högre fluoridhalt och lägre intelligens. Det gäller inte på svenskt dricksvatten. Ju högre halt desto fler sysselsatta visar en...
-
Klimatförändringarna redan stort hot mot människors hälsa
Undernäring blir den största hälsoeffekten av klimatförändringen under det här århundradet. Ytterligare 1 miljard människor kommer att exponeras för värmeböljor fram till 2050. Myggors förmåga att sprida denguefeber ökar....
-
Fördomar vanliga i kampen mot fetma
Fetma ses som ett av västvärldens stora folkhälsoproblem. Men vårdens och omgivningens reaktion på problemet präglas av fördomar mot den som är tjock, visar forskning.
-
Enzymer från farliga bakterier blir viktiga verktyg för proteinkemi
En ny metod att använda enzymer från farliga bakterier kan göra det möjligt för forskare att undersöka proteinfunktion och utveckla nya mediciner mot livshotande sjukdomar.
-
Molekylfynd banar väg för nya läkemedel mot epilepsi
Forskare vid Linköpings universitet har hittat ett helt nytt bindningsställe för molekyler som kan påverka elektriska impulser i nervceller. Upptäckten öppnar upp möjligheten att designa nya typer av läkemedel mot exempelvis epilepsi.