Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Bättre finmotorik hos sent avnavlade spädbarn
Att navelsträngen har betydelse för ett nyfött barn även sedan det lämnat livmodern visades för några år sedan av svenska forskare – en studie som fick stor internationell uppmärksamhet. I en uppföljande studie i tidskriften JAMA Pediatrics kan de nu visa samband mellan sen avnavling...
-
Övervikt och inflammation hos tonåringar kan öka risken för tarmcancer
Tonåringar med kraftig övervikt löper dubbelt så hög risk som normalviktiga att drabbas av tjock- och ändtarmscancer senare i livet. Det visar en svensk studie som genomförts av forskare vid Örebro universitet och Harvard School of Public Health i USA.
-
Ny markör kan bedöma njurcancer
Genom att mäta två utvalda mikroRNA i njurcancertumörer finns möjlighet att avgöra vilka patienter som har bättre respektive sämre prognos för sin sjukdom. Det framkommer i en avhandling från Lunds universitet.
-
Ny mätmetod ger säkrare diagnos på ryggskador
Tre av fyra kommer någon gång i livet att få ryggbesvär av mer eller mindre smärtsam natur. För de flesta försvinner problemen inom några veckor, men för var tionde är besvären bestående. Kroniska ryggsmärtor orsakar inte bara ett lidande för den som drabbas utan är även en...
-
Ben avgörande för hållfastheten vid implantat
Tandimplantatets funktion beror på dess förmåga att behålla direkt kontakt med benvävnad. Det framgår av en ny avhandling vid Malmö högskola där Anders Halldin undersökt hur man får implantatet att sitta bra de första veckorna.
-
Pilotstudie om egen registrering av hälsostatus
Patienter med diagnostiserad Parkinson ska själva kunna registrera sin hälsostatus i hemmet med täta intervaller. Det är målet med en pilotstudie som startar i slutet av maj på Akademiska sjukhuset. Syftet är att utveckla ny, avancerad mätteknik för bättre uppföljning och optimal...
-
Markörer i blodet förvarnar om ledgångsreumatism
Antikroppar i blodet kan förvarna om ledgångsreumatism flera år före insjuknandet, men också ge information om vilket förlopp sjukdomen kommer att få och ge ledtrådar till hur sjukdomen uppkommer.
-
Kiselnitridbeläggningar kan göra att vi kan använda våra proteser längre
Människor som får höftledsproteser inopererade får ofta en förhöjd livskvalitet. I en avhandling beskriver forskaren Maria Pettersson hur man genom att använda kiselnitridbeläggningar skulle kunna undvika en del av de nötnings och korrosions problemen som finns med dagens material.
-
För tidigt födda barn har försämrad funktion i ögats tappar och stavar
För tidigt födda kan barn kan drabbas av en sjukdom på näthinnan som kan påverka deras syn. Men även för tidigt födda som inte fått sjukdomen kan få problem med ögonen. I en avhandling från Uppsala universitet visar Hanna Åkerblom att fotoreceptorernas funktion i näthinnan är...
-
Ifrågasatta antidepressiva läkemedel mer effektiva än sitt rykte
Effekten av de vanligaste antidepressiva läkemedlen, de så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmarna (SSRI), har varit starkt ifrågasatt. Men misstron grundar sig delvis på en feltolkning av vetenskapliga resultat.
-
Omedveten inlärning kan påverka smärtupplevelse
En ny studie som letts från Karolinska Institutet visar att människor kan lära sig att associera bilder till olika upplevelse av smärta – till exempel ökad smärttolerans – även om de vid tidpunkten för inlärningen är omedvetna om att de ser bilderna. Resultaten publiceras i...
-
Spel som inkluderar personer med synnedsättning
En forskargrupp vid Högskolan i Skövde har under det senaste året utvecklat ett äventyrsspel som kan spelas både av seende spelare och spelare med olika grader av synnedsättning.
-
Depression kan vara ett tidigt tecken på Parkinsons sjukdom
En genomgången depression ger mer än tre gånger ökad risk för utveckling av Parkinsons sjukdom senare i livet. Det konstaterar forskare vid Umeå universitet i en studie som publiceras i tidskriften Neurology.
-
Trimmade fettsyror kan bli framtidens botemedel för hjärtarytmi
I en studie visar forskare vid Linköpings universitet hur varianter av fettsyror kan öppna en för hjärtat betydelsefull jonkanal och därmed minska risken för arytmi. I framtiden skulle fettsyrorna kunna utvecklas till läkemedel mot hjärtarytmi. Resultaten publiceras i den vetenskapliga...
-
Minnet kan förbättras vid minskad vikt
Viktnedgång vid fetma och typ 2-diabetes kan förbättra hjärnans aktiveringsmönster vid minnestester och även normalisera omsättningen av stresshormonet kortisol.
-
Många som söker primärvård visar tecken på utmattningssyndrom
Mer än hälften av alla i arbetsför ålder som söker till primärvården, oavsett diagnos, upplever sig stressade. Av dessa uppvisar varannan symptom som liknar utmattningssyndrom.