Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Färre vårdplatser kopplas till fler dödsfall
Minskat antal vårdplatser tycks ha fått negativa konsekvenser för svenska patienter. Det visar forskning från Linköpings universitet.
-
Snusare löper ökad risk att dö i förtid
Personer som snusar löper högre risk att dö en för tidig död än icke-snusare. Den högre dödligheten kan inte förklaras av socioekonomiska faktorer. Studien är den hittills största i sitt slag i världen.
-
Gener visar vem som kan skippa strålning efter bröstcanceroperation
Strålbehandling efter bröstcancerkirurgi rekommenderas. Men många skulle kunna slippa strålningen, tror forskare. Och här kan ett antal gener visa vägen.
-
Ostadig gång går att behandla
Många gamla människor har problem med ostadig gång. Men inget säger att alla måste ha det så. Ungefär en femtedel av äldre med gångbesvär har en speciell typ av neurologisk förklaring till sina problem – vilket innebär att det...
-
Internetbehandling mot ilska fungerar
Problem med att hantera ilska kan medföra svåra konsekvenser för den drabbade och dess närstående. En fyra veckor lång internetbehandling kan dock hjälpa personer med ilska och aggression. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
-
Avgiftsfri vård efter 85 verkar inte ge avsedd effekt
Slopandet av avgiften i primärvården för 85-åringar och äldre har inte medfört fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit, enligt en studie.
-
Ny metod att upptäcka prostatacancer kan öppna för massundersökningar
En ny metod för att upptäcka prostatacancer skulle kunna bana för väg för allmän prostatacancer-screening i Sverige, tror forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
-
Näring i vegokött tas inte upp av kroppen
Forskare har analyserat 44 köttsubstitut som säljs i Sverige. Många produkter, visade det sig, innehåller mycket järn – men kroppen kan inte ta upp det. Det här borde stå på förpackningarna, anser forskarna.
-
Löpning med kompressionsstrumpor ger inga fördelar
Kompressionsstrumpor är populära bland löpare, men det saknas vetenskapliga belägg för att de faktiskt ger positiv effekt på träningen. Tvärtom minskar syresättningen i underbenet under löpning för den som bär strumporna.
-
Hjärnans immunceller kan triggas att bromsa Alzheimer
Genom att aktivera hjärnans storätande immunceller kan man utlösa inflammatoriska skyddsmekanismer i immunsystemet, vilket bromsar sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom.
-
Träning funkar lika bra som operation och gips vid bruten hand
Frakturer i handens mellanhandsben är vanliga skador, som till exempel kan uppstå om man slår näven i något hårt. Uppstår en felställning i handen blir det ofta tal om operation och gips. Men enbart träning fungerar lika bra, enligt en ny studie.
-
Ekonomiska svårigheter ökar risken för psykisk ohälsa
Personer som har svårt att betala sina räkningar och saknar besparingar löper betydligt större risk att drabbas av psykisk ohälsa, enligt forskning vid Lunds universitet. De ekonomiska problemen är vanligast bland kvinnor, utlandsfödda och personer med...
-
Vanliga immunceller kan förhindra läkning av tarmen
B-celler är viktiga för vårt immunförsvar, men nu visar forskning att immuncellerna ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt, något som förhindrar läkning av vävnaden.
-
Pandemin påverkade beslut om abort
Covid-19-pandemin tycks ha påverkat beslutet att göra abort, enligt en ny studie där abortsökande från sju kliniker i Sverige fick svara på frågor.
-
Grundforskning till gagn för ALS-patienter
Vissa nervceller är motståndskraftigare mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS. Forskare vill därför identifiera och överföra egenskaperna hos dessa nervceller till nervceller som lätt degenererar.
-
Blodtester visar tidig alzheimer – och kan ge bättre behandling
Nu har de bästa så kallade blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats, enligt forskare. Markörerna skulle också kunna användas för att ge rätt typ av behandling.