Hälsa & medicin

Hos män med urinvägsinfektion och feber är prostatakörteln alltid infekterad. För behandling måste antibiotika som även har effekt i prostata användas. En unik studie på män som sökt akut med hög feber orsakad av en urinvägsinfektion har genomförts vid Sahlgrenska akademin i samarbete...

Cancer i munnen har relativt dålig prognos och behandlingen kan vara mycket handikappande såväl utseendemässigt som psykiskt. Det är av stor vikt att försöka spåra faktorer som ökar risken att drabbas av muncancer. Alkohol,rökning och virusinfektioner är sannolika riskfaktorer för...

Akut lymfoblastisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Eftersom numera över 80% av fallen kan botas koncentreras forskningen på att identifiera de svåraste fallen. En genetisk metod för detta beskrivs av Ai-Hong Li i en avhandling vid Umeå universitet.

En infektion med bakterien Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan förstärka de negativa effekterna av en hög nivå av blodfettet Lp(a) när det gäller risken för åderförkalkningssjukdomar, t.ex. hjärtinfarkt. Det framgår av en avhandling som Christine Ahlbeck Glader försvarar vid Umeå...

Vetenskapsrådets styrelse har i ett enhälligt beslut tagit ställning till etiska riktlinjer för stamcellsforskning. I korthet innebär riktlinjerna att forskarna får ta stamceller från embryon som inte längre är användbara, eller ska användas, för vidare IVF-behandling. Dessutom bedöms...

Framstegen inom bioteknisk forskning skapar nya förutsättningar att öka människors livskvalitet. Det sker genom att upptäckter tas tillvara och vidareutvecklas till applicerbara produkter och processer. Individer ochföretag knyter stora förhoppningar till att kunna förverkliga denna...

Docent Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har tilldelats Alois-Alzheimer-Award 2001.Priset är en belöning för en fin insats inom Alzheimerforskningen. 20 000 US dollar delas ut av psykiatriska fakulteten i München, fakulteten därpsykiatern Alois Alzheimer verkade.

Träningsprogram har god smärtlindrande effekt, åtminstone på kort sikt, vid arbetsrelaterad nack-skuldersmärta hos kvinnor. Det visar sjukgymnasten Kerstin Waling i en avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet fredagen den 7 december.

Med tillväxtstimulerande faktorer, transplanterad nervvävnad samt konstgjorda nervproteser är det möjligt att få skadade nervbanor i ryggmärgen att överleva och återväxa. Det konstaterar Liudmila Novikova i en avhandling som läggs fram vid Umeå universitet.

Antalet sjukskrivningar har ökat dramatiskt de senaste åren, och det är främst kvinnor som drabbas. Socialmedicinaren Marlene Ockander har i sin avhandling från Linköpings universitet intervjuat drygt 80 kvinnor som varit långtidssjukskrivna eller är förtidspensionerade för framför allt...

Avhandlingen berör olika aspekter på hur det icke-viljemässigt styrda (autonoma) nervsystemet förändrar tidsintervallen mellan hjärtslag, så kallade hjärtfrekvensvariabilitet. Störningar i det autonoma nervsystemets reglering av hjärtfrekvensen kan medföra en högre risk för utvecklande...

Inga-Britt Gustafsson blir 1 januari 2002 professor i måltidskunskap vid Örebro universitet. Hon blir dessutom landets första professor i ämnet. Inga-Britt Gustafsson arbetar med undervisning, handledning samt egen forskning. Hennes övergripande forskningsintresse handlar om hälsoproblem...

Omfattande forskning bedrivs vid de flesta kliniker där cancerpatienter vårdas. Men vilken nytta har patienterna egentligen av forskningen? Detta diskuteras under medicinska riksstämman på fredag.

Att ena parten i ett äldre par vårdar den andra i hemmet blir allt vanligare. Men när den sjuka parten blivit alltför sjuk, eller den vårdande parten inte orkar längre, så måste den sjuke flytta till så kallat särskilt boende. Vare sig de vuxna barnen, distriktssköterskorna, kommunens...

Störningar i stressystemet kan vara orsaken till bukfetma och därmed tillhörande sjukdomsrisker, enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin. Behandling med antidepressiva läkemedel kan mildra dessa störningar.

Den moderna plastikkirurgin ger oss möjlighet att modifiera våra kroppar - bota skador och rätta till brister. Men var går gränsen mellan sjukvård och skönhetsvård, mellan normalt och idealt? Vad vill patienterna ha, och vad erbjuder kirurgerna?