Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Migrän – nya behandlingar på väg
Upptäckten att en viss signalsubstans, CGRP, utlöser migränsmärtan har banat väg för nya läkemedel som kan förebygga anfall vid kronisk migrän. Och inom psykologin ger forskning om behandling med psykoterapi lovande resultat.
-
Konstant tinnitus kopplas till förändringar hjärnan
Det går att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus, visar forskning vid Karolinska institutet. Diagnosmetoden kan ge erkännande till patienter som drabbats.
-
Unga vuxnas psykiska hälsa opåverkad i början av pandemin
Pandemin gav unga vuxna en välbehövlig paus. Det kan vara en av förklaringarna till att unga vuxnas psykiska hälsa - enligt en studie från Institutet för framtidsstudier - inte påverkades till det sämre i början av pandemin.
-
Syrgasbehovet hos covidpatienter kan vara lägre än man tidigare trott
En studie från Uppsala universitet visar att ett genomsnittligt syrgasflöde på 3 liter/min kan räcka för svårt sjuka covidpatienter, vilket är klart lägre än det estimat på 10 liter/min som WHO använder.
-
Sluta banta, ät rätt i stället
Hälften av den svenska befolkningen är överviktig. Många har provat allt – som LCHF, 5:2, eller att räkna kalorier. Att sluta banta i onödan kan vara en lösning. Liksom att växla mellan fasta och normalt ätande.
-
T-celler fortsätter försvara mot omikron
Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp med vaccination eller efter infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler fortsätter att svara även mot den nya coronavarianten, visar forskning från Karolinska institutet.
-
Gennätverk bakom ärftlig risk för hjärt-kärlsjukdom
Upp till 60 procent av den ärftliga risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en kartläggning över gennätverk som ger verktyg för att bekämpa...
-
Lungornas immunförsvar börjar vid första andetaget
Lungorna börjar bygga sitt immunförsvar direkt efter födseln. Forskare vid Karolinska institutet har följt hur immuncellerna, makrofagerna, börjar utvecklas när lungorna blåses upp av inandningsluften.
-
Antibiotikaresistensen låg – men ökande
Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar i världen. Men hur ser det ut i Sverige? Det undersöks i en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling är ett vetenskapligt arbete som...
-
Skydd mot covid-19 identifierat i gener
Forskare har lyckats hitta en specifik genvariant som ger skydd mot svår sjukdom vid covid-19. Forskarna kunde peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst. Fynden visar hur viktigt det är att inkludera människor med olika ursprung i kliniska...
-
Försvarets flygare får ont i rygg och nacke
Besvär i nacke och bröstrygg drabbar många bland Försvarsmaktens flygande personal. Särskilt i riskzonen är de som har haft besvär tidigare, de som har lägre rörlighet eller har sämre uthållighet i nacke och bröstrygg.
-
Så kan sårinfektioner efter operation minimeras
För att motverka infektioner i sår efter operation krävs ett samarbete mellan patient och vårdgivare. Patienter behöver ett individuellt anpassat stöd för att kunna förbereda sig på bästa sätt inför kirurgi.
-
Nya rön kan bidra till bättre diagnos och behandling av levercancer
Vid levercancer finns specifika kombinationer av ett protein och en icke-kodande RNA-molekyl. När forskarna minskade förekomsten av RNA-molekylen, minskade tumörcellernas fettdepåer. Tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog....
-
Bär och baljväxter kan halvera risken för åderförfettning
En växtbaserad kost bestående av bland annat lingon, bönor och bönfibrer kan minska åderförfettningen med hälften och har dessutom en positiv påverkan på tarmfloran.
-
Allt vanligare att föda barn efter 40
I Sverige och Danmark föder allt fler kvinnor barn efter 40. Samtidigt har behovet av assisterad befruktning för kvinnor över 40 i Skandinavien fördubblats under en tioårsperiod.
-
Moderna människan bättre skyddad mot oxidativ stress
Ett protein som är unikt för människor, och som alltså ser annorlunda ut hos neandertalare, har visat sig skydda mot oxidativ stress. Det finns en koppling mellan oxidativ stress och ökad risk för bland annat kärlsjukdom.