Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Förändringar i hjärnan hos personer med giftstruma
Hjärnan är mer påverkad vid giftstruma än vad som hittills varit känt, visar en studie vid Göteborgs universitet. Det handlar om volymförändringar i centrala delar av hjärnan. Fynden beskrivs som ett viktigt steg framåt för en utsatt grupp...
-
Mutationer skyddar vid covid-19
Ett visst enzym i våra celler kan få coronaviruset att mutera till en mindre skadlig variant, visar forskning från Göteborgs universitet. Den inbyggda skyddsmekanismen gör att sars-cov-2 förökar sig sämre.
-
Mindre risk vid behandling av cellförändringar i livmoderhalsen
Kvinnor som har behandlats för allvarliga cellförändringar i livmoderhalsen har ökad risk för komplikationer vid graviditet. Men riskerna har minskat över tid, troligen på grund av att cellförändringar behandlas på ett annat sätt.
-
Så länge skyddar vaccinet
Skyddet av vaccin mot att insjukna i covid-19 avtar successivt efter ett antal månader, beroende på vaccintyp. Skyddet mot att bli svårt sjuk bibehålls däremot betydligt bättre över tid, visar en studie från Umeå universitet.
-
Risk för bröstcancer kan upptäckas i cellprov från livmoderhalsen
Genom att mäta så kallade epigenetiska förändringar i cellprover från livmoderhalsen har forskar hittat två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer. Upptäckten gör det möjligt att mäta risk för cancer i andra...
-
Sexmissbruk minskade med beteendeterapi
Hypersexualitet, så kallat sexmissbruk, har samband med höga halter av hormonet oxytocin. Den goda nyheten är att det går att få ned halterna med hjälp av kognitiv beteendeterapi.
-
TBE dyrare för samhället än man tidigare trott
När en person blir sjuk i TBE, en sjukdom som sprids av fästingar, beräknas det kosta samhället cirka 750 000 kronor. Det är mycket högre än man tidigare trott.
-
Kan hård träning efter för lite sömn skada hjärtat?
Högintensiv träning efter en natt med kort sömn kan få nivåerna av hjärtskademarkören troponin att stiga, visar en studie från Uppsala universitet.
-
Migrän – nya behandlingar på väg
Upptäckten att en viss signalsubstans, CGRP, utlöser migränsmärtan har banat väg för nya läkemedel som kan förebygga anfall vid kronisk migrän. Och inom psykologin ger forskning om behandling med psykoterapi lovande resultat.
-
Konstant tinnitus kopplas till förändringar hjärnan
Det går att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus, visar forskning vid Karolinska institutet. Diagnosmetoden kan ge erkännande till patienter som drabbats.
-
Unga vuxnas psykiska hälsa opåverkad i början av pandemin
Pandemin gav unga vuxna en välbehövlig paus. Det kan vara en av förklaringarna till att unga vuxnas psykiska hälsa - enligt en studie från Institutet för framtidsstudier - inte påverkades till det sämre i början av pandemin.
-
Syrgasbehovet hos covidpatienter kan vara lägre än man tidigare trott
En studie från Uppsala universitet visar att ett genomsnittligt syrgasflöde på 3 liter/min kan räcka för svårt sjuka covidpatienter, vilket är klart lägre än det estimat på 10 liter/min som WHO använder.
-
Sluta banta, ät rätt i stället
Hälften av den svenska befolkningen är överviktig. Många har provat allt – som LCHF, 5:2, eller att räkna kalorier. Att sluta banta i onödan kan vara en lösning. Liksom att växla mellan fasta och normalt ätande.
-
T-celler fortsätter försvara mot omikron
Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp med vaccination eller efter infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler fortsätter att svara även mot den nya coronavarianten, visar forskning från Karolinska institutet.
-
Gennätverk bakom ärftlig risk för hjärt-kärlsjukdom
Upp till 60 procent av den ärftliga risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en kartläggning över gennätverk som ger verktyg för att bekämpa...
-
Lungornas immunförsvar börjar vid första andetaget
Lungorna börjar bygga sitt immunförsvar direkt efter födseln. Forskare vid Karolinska institutet har följt hur immuncellerna, makrofagerna, börjar utvecklas när lungorna blåses upp av inandningsluften.