Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Risk för nervskador efter bröstcancer kan mätas
Cellgiftbehandling vid bröstcancer kan ge problem med nervskador som påverkar vardagslivet. Forskare vid Linköpings universitet har nu utvecklat ett verktyg som kan förutsäga risken för biverkningar hos olika patienter. Målet är mer individanpassad behandling.
-
Musik och rytm kan stärka hjärnan
Musikbaserad rörelseterapi kan ha positiva effekter vid rehabilitering efter en stroke och vid andra hjärnsjukdomar. Det visar en översiktsstudie från Göteborgs universitet.
-
Blodprov ger tydligt svar om alzheimer
Ett enkelt blodprov som kan upptäcka alzheimer har nu testats inom vården. En studie vid Lunds universitet visar att testet med 90 procent träffsäkerhet kan ge svar om sjukdomen.
-
AI-modell upptäcker autism hos de allra yngsta
En modell som bygger på maskininlärning kan förutsäga autism hos barn under två år – trots knapp information. Enligt forskarna kan AI-verktyget underlätta tidig diagnos och bättre stödinsatser.
-
Kronisk hosta kan vara ärftligt
Kronisk hosta är en vanlig orsak till att människor söker vård. Mest drabbade är kvinnor i medelåldern. Studier vid Uppsala universitet tyder även på att hostan kan vara ärftlig.
-
Svår pms syns i hjärnan
Kvinnor med svår pms har förändringar i hjärnans funktion och struktur. Det kan vara en förklaring till starka humörsvängningar, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
-
Stress och konflikter på jobbet bakom sjukskrivningar
Medelålders kvinnor som upplever stress på jobbet har rejält förhöjd risk för framtida sjukskrivningar. Brist på inflytande och konflikter bidrar till stressen, visar en studie.
-
Träning lika bra som kirurgi vid lårskada
När lårmuskler slits av behandlas skadan oftast med ett kirurgiskt ingrepp. Men en studie vid Uppsala universitet visar att träning kan vara lika effektivt.
-
Blodprov visar risk för stroke vid förmaksflimmer
Ett enkelt blodprov kan spegla hjärnans hälsa och bidra till mer individanpassad behandling vid förmaksflimmer. Det visar en studie från Uppsala universitet.
-
Robotdjur allt vanligare inom äldrevården
Sällskapsrobotar i skepnad av hundar eller katter finns numera på många demensboenden, men utvärderingar om effekter har saknats. Nu visar en avhandling att de artificiella husdjuren kan ha en lugnande effekt, men de innebär också merarbete för personalen.
-
Ny diabetesmedicin kan minska risken för demens
Patienter med typ 2-diabetes som behandlas med till exempel Ozempic eller andra GLP-1-analoger, tycks ha en minskad risk att utveckla demenssjukdom. Det visar en studie från Karolinska institutet.
-
Svår förlossningskada kan undvikas med ett klipp
Kvinnor som föder sitt första barn kan få en allvarlig bristning i ändtarmen – med långvariga problem efteråt. Men för många kan skadan förebyggas genom ett ingrepp under förlossningen, visar en studie.
-
Solkräm tveksamt skydd mot hudcancer
Solskyddskrämer ingår i råden för att undvika hudcancer som ökar snabbt i Sverige. Men forskare är tveksamma kring hur mycket nytta de egentligen gör. – Det finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer,...
-
Barn stressas av bedövning vid tandvård
Bedövningssprutor i munnen när tänder ska dras ut vid tandreglering ger starka stresspåslag hos barn. Det visar en studie som mätt stressnivåer under olika tandvårdsbehandlingar.
-
Vila inte alltid bäst vid utmattningsyndrom
Traditionell behandling vid utmattningssyndrom riskerar både att bli utdragen och leda till passivitet. I stället föreslås en ny kortare terapimodell som lägger mindre fokus på återhämtning – och mer på att hitta mening i tillvaron.
-
Bra vård börjar med personalen
Framtidens äldreomsorg står inför flera stora utmaningar. Den kanske viktigaste handlar om att lyssna på och ta hand om personalen. Det stärker kvaliteten och gynnar i slutändan de äldres hälsa och välbefinnande, visar forskning.