Miljö & klimat

Ökad kvävetillgång, efter t ex gödsling, påverkar skogsvegetationens sammansättning kraftigt. Blåbärsris och husmossa minskar i utbredning, medan gräset kruståtel gynnas.

Försurande gödselmedel har större inverkan hos kväveomsättande bakterier i åkermark än andra gödselmedel. Karin Enwall konstaterar i sitt doktorsarbete vid SLU att vi kan påverka bakteriesamhällena även genom vårt val av odlingssystem och markskötsel. Organiska tillsatser till jorden,...

Igenproppade pannsystem och utvinning av fosfor vid avfallsförbränning har varit i fokus för Anita Petterssons forskning på förbränningsteknik. Den 15 oktober presenterar hon resultaten i sin avhandling i ämnet på Chalmers och Högskolan i Borås.

Gräset rörflen är en av de lämpligaste energigrödorna för norrländskt jordbruk. Bara i Västerbotten finns 30 000 hektar åker som omgående skulle kunna besås med denna gröda, och varje hektar skulle kunna försörja en villa med el, värme och varmvatten. Dagens pelleteringsmetoder är...

De allvarligaste skadorna av törskatesvampen på tallungskog finns i nordöstra Norrbotten visar årets inventering av skador som gjorts av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

Det introducerade trädslaget contortatall är nu vanligare än bok. Volymen contortatall i Sverige uppgår till 23,1 miljoner kubikmeter jämfört med 20,4 för bok.

Stråsäd som ensileras medan hela grödan är grön kan bli ett utmärkt foder till både mjölkkor och kvigor, men det gäller att skörda i rätt mognadsstadium. Ensilerar man korn först vid degmognad får man en stor skörd, men borsten gör fodret mindre smakligt. Det visar Johanna Wallsten i...

En för Sverige ny skadeinsekt är kastanjemalen, Cameraria ohridella. Den har på drygt 20 år spridit sig från Balkanhalvön och finns idag i större delen av Europa. År 2003 observerades kastanjemalen för första gången i Skåne.

Gröna tak förbättrar städernas klimat. Dessutom halverar de vattenavrinningen och har rent estetiska värden. Under de senaste tjugo åren har vegetationstäckta tak blivit allt vanligare i Sverige. Oftast byggs de upp med färdiga vegetationsmattor av Sedum (fetknopp) och mossa. De är enkla...

Gremmeniella är en skadesvamp som gör stor skada på barrskog i hela Sverige.

Om den lokala och regionala maten ska kunna hävda sig på marknaden måste enligt en SLU-rapport flera insatser göras.

Östersjön lider av övergödning som beror på mänsklig verksamhet. Ökande halter av kväve och fosfor ökar produktionen av alger.

Ca 550 miljoner kronor per år. Så mycket kostar de dåliga vägarna skogsnäringen varje år. En siffra som med ökande avverkningsvolymer kommer att stiga till 650 miljoner kronor. Det visar en rapport från Skogforsk, framtagen på uppdrag av Vägverket, LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna.

Nicklas Samils från SLU har undersökt två bekämpningsmetoder mot skogsbrukets svåraste skadegörare, rottickan. Träd i skogar som gallrats var mycket friskare 15 år senare om stubbarna hade behandlats med urea än om de inte behandlats, och träden föll inte lika lätt vid storm. Stubbar...

Nya fynd av mårdhund har bekräftats i Hirvijärvi, väster om Kalix och i Vettasjärvi, väster om Pajala. Rapporterna om mårdhund har strömmat in till det nystartade projektet ”Mårdhund – förebyggande naturvård” som leds av SLU. Jägare i Norr- och Västerbotten uppmanas att under...

För att få humlor och andra bin att trivas i stadsnära grönområden krävs miljöer som ibland går stick i stäv med hur parker och andra grönytor planeras och sköts i dag. Det visar ny forskning som gjorts av Karin Ahrné på institutionen för ekologi vid SLU.