Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Träkol mot växthuseffekten överskattat
Träkol i marken kan lagra kol. Men träkolet stimulerar också frigörandet av det kol som redan finns bundet i humusen. Det skriver forskare vid SLU i Umeå i nya numret av Science.
-
Bättre förpackningar kan spara mat och miljö
Trots brist på livsmedel i världen och ökade matpriser, går nära 20 procent av all mat i Sverige rakt i soporna. Det gäller för såväl storhushåll och restauranger som hemma i köket. En del av förklaringen ligger i förpackningarnas...
-
Skogsbruket måste tillämpa ny teknik snabbare
Ny teknik och nya arbetsmetoder måste få ett snabbare genomslag i skogsbruket. För att påskynda processen behöver både skogsföretag och forskningsorganisationer se över sina arbetssätt.
-
Bästa potatissorterna utprovade
Potatissorterna Superb, Asterix och Melody gav bäst resultat i en sortprovning vid SLU.
-
Säkrare prognoser för algblomning i sjöar
En metod för att dämpa algblomningarna i övergödda sjöar är att bygga reningsverk eller gödselbrunnar i närheten. För att kunna uppskatta om detta lönar sig krävs säkra prognosmodeller som talar om hur algblomningarnas intensitet skulle...
-
Sommarbete kan ge svåra skador i ungskogarna
Älgens tallbete kan vara minst lika allvarligt på sommaren som på vintern. Det visar en undersökning av Skogforsk. Inventeringar som gjorts indikerar att tio procent av huvudstammarna kan bli toppskottsbetade en sommar.
-
Fosforgödsel ur avfall sluter kretsloppet
Fosfor kan utvinnas ur avloppsslamsaskor i form av vattenlösliga fosfatsalter utan tungmetaller och andra föroreningar.
-
Svenska lamm i större flockar
Stora fårbesättningar kan bli lönsamma om gårdens förutsättningar är de rätta, enligt en studie vid SLU i Skara.
-
Säkrare metanmätning från vommen
Metoder för att säkrare kunna mäta metanavgången vid olika foderstater utarbetas vid SLU i Uppsala.
-
Gradvis avvänjning bäst för kalven
Kalvar skiljs vanligen från kon några dagar efter födseln. De som sedan får suga i sig mjölk från en spene i tillräckliga portioner och med ett lågt flöde får sitt sugbehov tillfredsställt, enligt Per Peetz Nielsen vid SLU i Skara. Med en...
-
Äpplesorter särskiljs med DNA-test
Med hjälp av DNA-teknik kan nu äppelsorterna skiljas från varandra på ett mycket säkrare sätt än genom examinering av fruktens utseende och smak. Larisa Gustavsson har i sitt doktorsarbete också undersökt växtmaterial av lingon och rosenkvitten,...
-
Stubbtäkt – en joker i energiförsörjningen
Skogens stubbar är en hittills nästan outnyttjad resurs i biobränslesammanhang, och där finns mer än 20 procent av barrträdens biomassa. Idag finns det dock stora kunskapsluckor, vilket gör det svårt att bedöma om det är miljömässigt...
-
Biobränsle av grenar och toppar: Inget stort hot mot skogens lavar
Avverkningsrester som grenar, toppar och stubbar blir alltmer åtråvärda som biobränslen, men det finns skäl att gå försiktigt fram. Brist på grov, död ved är nämligen ett av de största hoten mot biologisk mångfald i skogen....
-
Mindre almsjuka hos tidiga träd
Sydliga almars knoppar brister tidigare och därmed hinner deras ved bli mindre mottaglig för svampen som orsakar almsjukan, enligt Luisa Ghelardini vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU. Almsplintborren som överför sjukdomen hinner inte heller fram...
-
Använt virke bättre än orörd skog
Genom att avverka skog, återplantera den och använda virket som byggnadsmaterial reduceras koldioxidutsläppen flera gånger mer än om skogen får stå kvar som ett kollager.
-
Viloår motverkar potatisbladmögel
Angrepp av potatisbladmögel (Phytophthora infestans) tidigt under odlingssäsongen har blivit allt vanligare.