Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Säkrare metanmätning från vommen
Metoder för att säkrare kunna mäta metanavgången vid olika foderstater utarbetas vid SLU i Uppsala.
-
Gradvis avvänjning bäst för kalven
Kalvar skiljs vanligen från kon några dagar efter födseln. De som sedan får suga i sig mjölk från en spene i tillräckliga portioner och med ett lågt flöde får sitt sugbehov tillfredsställt, enligt Per Peetz Nielsen vid SLU i Skara. Med en gradvis avvänjning efter mjölkperioden,...
-
Äpplesorter särskiljs med DNA-test
Med hjälp av DNA-teknik kan nu äppelsorterna skiljas från varandra på ett mycket säkrare sätt än genom examinering av fruktens utseende och smak. Larisa Gustavsson har i sitt doktorsarbete också undersökt växtmaterial av lingon och rosenkvitten, vilka båda förädlas för att ge bättre...
-
Stubbtäkt – en joker i energiförsörjningen
Skogens stubbar är en hittills nästan outnyttjad resurs i biobränslesammanhang, och där finns mer än 20 procent av barrträdens biomassa. Idag finns det dock stora kunskapsluckor, vilket gör det svårt att bedöma om det är miljömässigt acceptabelt att skörda stubbar i stor skala....
-
Biobränsle av grenar och toppar: Inget stort hot mot skogens lavar
Avverkningsrester som grenar, toppar och stubbar blir alltmer åtråvärda som biobränslen, men det finns skäl att gå försiktigt fram. Brist på grov, död ved är nämligen ett av de största hoten mot biologisk mångfald i skogen. Alexandro Caruso från SLU har undersökt lavfloran i...
-
Mindre almsjuka hos tidiga träd
Sydliga almars knoppar brister tidigare och därmed hinner deras ved bli mindre mottaglig för svampen som orsakar almsjukan, enligt Luisa Ghelardini vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU. Almsplintborren som överför sjukdomen hinner inte heller fram i tid för att göra...
-
Använt virke bättre än orörd skog
Genom att avverka skog, återplantera den och använda virket som byggnadsmaterial reduceras koldioxidutsläppen flera gånger mer än om skogen får stå kvar som ett kollager.
-
Viloår motverkar potatisbladmögel
Angrepp av potatisbladmögel (Phytophthora infestans) tidigt under odlingssäsongen har blivit allt vanligare.
-
Brunare vatten när försurningen minskar
I takt med att svavelnedfallet minskar blir våra sjöar och vattendrag allt brunare av humusämnen från den omgivande marken. Det visar miljöövervakning av försurning i ett stort antal länder i Europa och i Nordamerika.
-
Rekreation viktig för jägarna
Värdet på jakten i Sverige ökar för att idag värderas till över 3 miljarder kronor. Viktigast är rekreationen som värderas nästan dubbelt så högt som köttet.
-
Ny metod för avverkning i klen skog
Klenvirkesbuntaren Fixteri fäller, kapar, komprimerar och buntar hela klena träd. Enligt Skogforsk kan metoden bidra med en del av lösningen på problemen med klenskogsavverkning.
-
Hopp för ängsväxterna
Vi kan förvänta oss att fler växtarter på naturliga gräsmarker kommer att försvinna med nuvarande skötsel. Å andra sidan inger det ett visst hopp om att hinna rädda dessa om vi ändrar tillbaka till en mer historisk hävd. Eva Gustavsson har i sitt doktorsarbete vid SLU visat att antalet...
-
Stubbfräsen fräser bort stubben på stubben
Stubbfräsen är ett helt nytt koncept för att ta tillvara stubbar efter avverkning. Metoden har potential och kan väl konkurrera med andra system, om den utvecklas vidare. Det visar en tidsstudie av Skogforsk.
-
Utländska granar lämpliga i framtida klimat
Redan i dag är de bra komplement till vår vanliga gran. Och bättre lär de bli om klimatet blir mildare och fuktigare. Kanske kan de då till och med ersätta granen på vissa håll i södra Sverige. Skogforsk har studerat sitka- och Douglasgranen.
-
Info på vindrutan ger bättre arbetsmiljö i skogen
När information om avverkningen visas på skogsmaskinens vindruta förbättras skogsmaskinförarens arbetsmiljö. Samtidigt går arbetet fortare. Det visar nya resultat från Skogforsk, Skogsbrukets forskningsinstitut.
-
Drivaren vinnare i rätt bestånd
Sänkta kostnader med upp till 15 procent. Minskad bränsleförbrukning med 25 till 35 procent. I rätt typ av skog är drivaren mer lönsam och bättre för miljön än ett konventionellt skördar-/skotarsystem. Det visar nya resultat från Skogforsk.