Miljö & klimat

Dagens skogsbruksmetoder ger mest virke, bäst ekonomi och är en förutsättning för att ytterligare öka produktionen av skogsråvara. Men hyggesfria metoder är ett viktigt komplement för att gynna den biologiska mångfalden. Det framgår av en ny rapport där 15 forskare vid Skogforsk och SLU...

Genom att minska lastbilarnas luftmotstånd kan åkerierna reducera dieselanvändningen med 5-10 procent. Det handlar om att ställa in lastbilarnas vindavvisare rätt och ta bort extrautrustning som reklamskyltar och michelingubbar. Att välja lättare bilar och sköta underhållet minskar också...

Snart styrs skogsmaskinerna med joystick. Så kallad kranspetsstyrning av skogsmaskiner ger snabbare inlärning, ökad prestation och mindre belastning på föraren. De öppnar också möjligheterna att automatisera skogsmaskinerna visar nya resultat från Skogforsk som presenteras vid...

Nu flyttar stridspiloternas hjälpmedel in i skogsmaskinerna. Information om det träd som just avverkas projiceras direkt på vindrutan. All information samlas i förarens synfält. Det kallas head-up-projicering, och kan innebära en klar förbättring av förarens arbetsmiljö.

Nu är det möjligt att bestämma trädens kvalitet automatiskt redan i skogen. Värdet blir nästan detsamma som när virket värderas med dagens metod vid industrin. Det framgår av nya resultat från Skogforsk som presenteras vid Utvecklingskonferensen 2006.

Vid Utvecklingskonferensen 2006 presenterar Skogforsk resultat som visar att en ny däckteknik - CTI - ger många goda effekter för både samhällets och skogsbrukets ekonomi. Den största besparingen ligger i att skogsbrukets lagerkostnader kan halveras under tjällossningen. Besparingen...

Svampsjukdomen klumprotsjuka är ett gissel vid odling av kålväxter på många håll i världen. Vilsporerna i jorden är tåliga och gror bara när det finns värdväxter i närheten, vilket gör att smittan kan finnas kvar i åkrarna under åtskilliga år. Vid SLU har Hanna Friberg letat efter...

Goda skördar med hjälp av en cocktail av särskilt utvalda svampar och bakterier, i stället för konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Den visionen har Veronica Artursson från SLU. Att många växter växer bättre i symbios med mykorrhizasvamp är känt sedan länge, men nu visar det sig...

Fakulteten för skogsvetenskap startar nu ett nytt treårigt forskningsprogram, Skog och hälsa. Åtta projekt i olika delar av landet har fått klartecken.

SLU:s fakultet för skogsvetenskap kommer tillsammans med skogsnäringen att satsa mer än 40 miljoner kr de kommande sex åren på skoglig forskning som syftar till för att öka tillgången på skogsråvara i hela landet.

Varje år transporteras miljontals kubikmeter virke kors och tvärs över Sverige. Det nya analysverktyget FlowOpt ger möjligheter att överblicka och optimera både transportvägar och transportsätt. Fallstudier visar att FlowOpt kan hjälpa skogföretag att sänka sina transportkostnader...

Foderbaljväxter som klöver och lusern kan fixera kväve från luften med hjälp av kvävefixerande bakterier. Nu visar en avhandling från SLU att dessa växter är nästan helt självförsörjande på kväve när de samodlas med gräs. Om vallarna gödslas med kväve är det gräset som tar hand...

För att förstå konkurrenssituationen för trä som byggnadsmaterial behöver vi kunskap om vad som styr slutkundernas val. Produktutveckling och kvalitetssäkring av trä som byggnadsmaterial kräver dessutom kunskap om vikten av olika kundbehov samt hur väl trä tillgodoser dessa behov...

Många förknippar nog mykorrhiza med matsvamp som lever i symbios med trädrötter, men det finns mykorrhiza också i åkermark. I en avhandling från SLU visar Johanna Sjöberg från SLU att mykorrhizasvamp är allmänt förekommande i både åker- och ängsmark, från Skåne till Norrbotten....

Ungskogsröjning är en åtgärd som ofta blir eftersatt. I en doktorsavhandling från SLU i Umeå utreds varför privata skogsägare inte röjer i den utsträckning som behövs. Alternativa röjningsmetoder, som toppkapning högre upp på stammarna, har också studerats. Ungskogsröjningen skulle...

Inom experimentell biologi har under de senaste åren försök att analysera lågmolekylära föreningar, så kallade metaboliter, i olika vävnader rönt stort intresse. Tekniken, som brukar kallas metabolomics, väntas få stor användning både för att få grundläggande förståelse av t ex...