Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Sportfiske mer värt än man hittills trott
Det samhällsekonomiska värdet av sportfiske är större än man tidigare trott. Det framgår av en doktorsavhandling av Anton Paulrud, institutionen för skogsekonomi, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå.
-
Vildsvin med både gps och mobiltelefon
Hur reagerar vildsvin på olika förvaltningsmetoder med syfte att minska skador på jordbruksmark? Den är en av frågorna som det nystartade projektet "Anpassade skötselåtgärder för vildsvin i syfte att minska skador på jordbruksmark"...
-
Nya modeller för underbeståndets tillväxt i svenska skogar
Underbeståndet, det vill säga plantor och småträd i etablerad skog, bidrar till beståndets utveckling i och med att nya träd på det sättet rekryteras in i trädskiktet. Underbeståndet kan även utnyttjas som föryngring efter selektiv...
-
Varför växer träd uppåt?
Apikal dominans kallas det fenomen som gör att träd växer uppåt. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå har Anders Nordström undersökt de hormoner som reglerar uppåtväxt och förgrening. Han har även utvecklat nya kemiska analysmetoder...
-
Förändrad struktur i dagens skogsägande
Skogsägarstrukturen förändras ständigt. Inom en tjugoårsperiod har de flesta fastigheter bytt ägare. Utvecklingen i samhället återspeglas i ägarstrukturen. Trenden är att ekonomiska orsaker spelar allt mindre roll för skogsägandet, att...
-
Högre skogsproduktion längre ner på sluttningarna – resultat av samspel mellan mark, mikroorganismer och växter
I våra nordliga skogar ökar skogsproduktionen ofta nedför sluttningar, samtidigt som vegetationens artsammansättning ändras. Detta förklaras främst av att kvävetillgången ökar. Kväveomsättningen i sin tur är ett resultat av...
-
Fler flockar behövs, om myskoxen ska överleva
Kommer myskoxarna i Sverige att överleva? Sedan 1971 finns det myskoxar i Sverige, men de svenska myskoxarna kan vara på väg att dö ut. Idag finns bara nio djur kvar. Johan Nyqvist, skoglig zooekologi, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå, har i sitt examensarbete...
-
Tall kan överleva allvarliga angrepp av Gremmeniella
Åren 2001 och 2002 drabbades 400 000 hektar svensk tallskog av skadesvampen Gremmeniella. Skogsbruket tvingades avverka stora arealer angripen skog, bland annat för att förhindra massförökning av märgborrar som också angriper skogen. Nya resultat från...
-
Sommartips från SLU
Mycket av SLU:s forskning har anknytning till sommaren. Hur växter påverkas av klimatförändringar, när ska vallen skördas för att ge bästa djurfodret, hur bekämpas ogräset i trädgårdslandet, om algblomning i sommarvarma sjöar, om...
-
Utan störningar i naturen utarmas världens skogar
Världens skogar är inte så stabila och oföränderliga ekosystem som man hittills trott. Utan förekomst av omfattande störningar i naturen, som skogsbränder, nedisning eller vulkanisk aktivitet, utarmas skogarna så småningom, till följd av...
-
Skogsmarodör kräver skydd
Snytbaggar orsakar stor skada genom att äta av barken på nysatta plantor av tall och gran. De vuxna baggarna vill gärna kunna gömma sig undan fåglar, hetta och blåst i olika skrymslen intill plantorna, enligt Niklas Björklund vid SLU. Om det finns vegetation,...
-
Plantageskogar bromsar förlust av biologisk mångfald i Etiopien
En stor del av Etiopiens skogsmark har avverkats och odlats upp under det senaste århundradet, men odlingsmetoderna är inte uthålliga och landets unika biologiska mångfald är hotad. Ett sätt att vända trenden är, något motsägelsefullt, att...
-
SLU-forskare först i världen att påvisa celldöd hos växter
En grupp forskare vid SLU i Uppsala har som första grupp i världen lyckats isolera en gen som reglerar celldöd i växtembryon.
-
Aminosyror – kvävekällor i våra tall- och granskogar
Aminosyror utgör kvävekällor för tall och gran i våra skogar. Det framgår av Jonas Öhlunds doktorsavhandling vid SLU i Umeå.
-
Att bygga väg på lösan torv
Om man ska bygga en väg på ett så osäkert underlag som en torvmosse behöver man inte gräva bort torven och ersätta den med sten, vilket är den traditionella men dyra metoden. Nu-mera finns det tekniker att stabilisera torven genom inblanding av ren cement...
-
Datoroptimering kan förbilliga skogsföretagens virkestransporter
Med dagens snabba datorer och avancerade programvaror kan man på några minuter ta fram förslag till hur bärigheten i skogsbilvägnätet kan ökas till lägsta kostnad. Datoroptimering innebär såväl kostnads- som tidsbesparingar för...